15 / 66
15
Arbetsgivarnas medfinansiering motsvarade 15 procent av den
anställdas sjukpenning under den tid som den anställda var sjuk-
skriven på heltid. Under vissa förutsättningar behövde dock arbets-
givaren inte betala medfinansieringsavgiften. Det gällde till exempel
om den anställda istället var sjukskriven på deltid eller beviljades
sjuk- eller aktivitetsersättning. Ytterligare undantag gällde om den
anställda fick förebyggande sjukpenning eller rehabiliteringspenning,
samt sjukpenning för arbetsskada. Vidare infördes ett fribelopp som
innebar att arbetsgivare slapp betala medfinansieringsavgift om den
understeg 12 000 kr per år och arbetsgivare.
6
Intentionen med medfinansieringsreformen var att skapa ekonomiska
drivkrafter för arbetsgivaren att vidta åtgärder för att minska de långa
sjukskrivningarna bland sina anställda. Drivkrafterna utformades så
att de skulle stimulera till förebyggande insatser, rehabilitering och
andra åtgärder för att underlätta för den sjukskrivne att komma till-
baka i arbete på hel- eller deltid. En effekt av reformen kan därmed
ha varit en ökad återgång i arbete, eller att deltidssjukskrivningar
ökade genom att det blev mer attraktivt för arbetsgivaren att de
anställda var deltidssjukskrivna istället för heltidssjukskrivna.
En farhåga i samband med reformen var dock att den skulle leda till
att arbetsgivarna blev mer selektiva vid personalrekryteringen för att
på så sätt undvika potentiella framtida kostnader på grund av med-
finansieringen (se till exempel Arbetsgivarverket, 2004). Grupper
med en relativt sett större förväntad sjukskrivning kan därigenom
ha missgynnats på arbetsmarknaden, antingen genom att de fick ett
sämre läge som arbetssökande eller genom att de blev mindre rörliga
på arbetsmarknaden. Reformen kan även ha lett till att arbetsgivare
har uppmuntrat anställda som var långtidssjukskrivna med sjukpen-
ning på heltid att ansöka om sjukersättning eller lämna arbetsplatsen.
I samband med att medfinansieringsreformen infördes förkortades
sjuklöneperioden från tre till två veckor.
7
Förkortningen innebar att
de förväntade initiala kostnaderna för en sjukskrivning minskade.
Därmed fick arbetsgivare lägre ekonomiska incitament att begränsa
de korta sjukskrivningarna. En förkortad sjuklöneperiod kan dock
även påverka incitamenten att främja återgången i arbete för långtids-
sjukskrivna eftersom kostnaden för ett potentiellt återinsjuknande blir
mindre för arbetsgivaren.
6
Se bilaga A för detaljer kring andra förändringar som genomfördes samtidigt som medfinansi-
eringsreformen.
7
Den tredje sjuklöneveckan infördes den 1 juli 2003.