18 / 66
18
I Danmark betalar arbetsgivaren, precis som i Norge och Sverige,
de första två veckorna i en sjukskrivningsperiod i form av sjuklön.
Små arbetsgivare har möjlighet att försäkra sig mot risken att få
betala sjuklön genom att teckna en allmän försäkring. Försäkrade
arbetsgivare slipper en del av sjuklönen som istället övertas av staten.
Westergård-Nielsen och Pertold (2012) undersöker sambandet mellan
att teckna en sådan försäkring och sjukskrivningsnivån på företaget.
Med en analys som tar hänsyn till att valet att teckna försäkring kan
vara relaterat till förväntade sjukskrivningar finner studien ett högt
antal startade sjukfall för arbetstagare hos försäkrade arbetsgivare,
medan arbetstagare hos oförsäkrade arbetsgivare har färre men
mycket längre sjukskrivningar.
Böheim och Leoni (2011) studerar hur sjukskrivningar i Österrike
påverkades av att tidigare ersättningar till arbetsgivare för sjukfrån-
varokostnader avskaffades. Den tidigare ersättningen var beroende av
företagets storlek och gällde enbart för arbetare, vilket innebar att den
förändrade arbetsgivarkostnaden för sjukskrivningarna skiljde sig åt
mellan arbetare och tjänstemän, samt mellan företag av olika storlek.
Detta utnyttjar artikelförfattarna till att studera effekten av arbets-
givarkostnaden på sjukskrivningarna. Resultaten visar att sjukskriv-
ningarna både minskade i antal och i längd när ersättningarna av-
skaffades, vilket är i linje med förväntningarna om hur arbetsgivarna
reagerar på den ökade kostnaden för sjukskrivningar. Författarna till
studien tolkar resultaten som att arbetsgivarna har fått större incita-
ment till att övervaka sjukskrivningsbeteenden och begära in läkar-
intyg för sjukskrivningar.
Flera studier analyserar hur inträde till förtidspension påverkas av
arbetsgivarens kostnader för detta. I Finland betalar arbetsgivarna
en andel av kostnaderna för arbetstagarens förtidspension
(Korkeamäki och Kyyrä, 2012). Kostnadsandelen är en funktion av
företagets storlek, men kostnaderna har också förändrats över tiden.
Korkeamäki och Kyyrä (2012) kan på så sätt studera effekterna av
kostnaden för förtidspension. Studien visar att om arbetsgivaren får
högre kostnader för att förtidspensionera leder det till att inträdet till
förtidspension minskar.
En annan studie har också studerat inträdet till förtidspension i
Finland. Studien använder en period som inkluderar att systemet har
förändrats och arbetsgivarens kostnad för förtidspensionering har
blivit närmare knuten till dess historiska grad av förtidspensionering
(eng.
experience rating
). Den här studien kan inte påvisa några