56 / 82
Assistansanordnarna i systemet
56
5.1
En privat assistansanordnare
I det geografiska område där den privata anordnaren bedriver verk-
samhet begär Försäkringskassan så gott som alltid att hälso- och sjuk-
vården bedömer de sjukvårdande insatserna när Försäkringskassan
utreder brukarens behov av hjälp (se avsnitt 4.2). Det medför att För-
säkringskassans beslut visar om det finns sjukvårdande åtgärder som
är delegerade av hälso-och sjukvården och därför inte ska finansieras
av assistansersättningen.
I intervjun framkom att egenvårdsföreskriften inte har någon central
roll i verksamheten. Begreppet egenvård används inte i anordnarens
verksamhet utan anordnaren delar upp åtgärderna i assistans eller
åtgärder på delegation. Uppdelningen görs för att Försäkringskassan
kräver att anordnaren skiljer på den tid som finansieras av hälso-
och sjukvården och den tid som finansieras av Försäkringskassan.
Nya brukare
Efter att Försäkringskassan har beviljat assistansersättningen samrå-
der anordnaren med brukaren om hur assistansen ska utformas. Sam-
rådet sker ibland även med anhöriga till brukaren eller med dennes
gode man eller förvaltare. Tillsammans tar de fram en profil över
vilken personal som behövs och olika kompetenskrav på assistans-
bemanningen utifrån brukarens hjälpbehov. Anordnaren beräknar
också kostnaderna för den nya brukaren och vilka behov som kan
behöva fyllas för att kunna säkra kvaliteten i utförandet. Exempelvis
beräknar anordnarna introduktions- och utbildningskostnader för
assistenterna innan de fattar beslut om att ta emot brukaren. När
hjälpbehovet är kartlagt och kravprofilen för personalen är färdig
börjar anordnarna att rekrytera assistenterna och att schemalägga
dem.
Sjukvårdande insatser
Anordnaren har flera ärenden där hälso- och sjukvården faktureras för
sjukvårdsåtgärder som de personliga assistenterna utför på delegation.
Det gäller främst åtgärder som är delegerade av distriktsköterskor och
där kommunen är huvudman. Resterande timmar som de personliga