44 / 82
Försäkringskassan och egenvårdsbedömningarna
44
Det har under flera år funnits en rutin för att kontrollera om ärenden
innehåller åtgärder som ska undantas i bedömningen. Det gäller
åtgärder som är hälso- och sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen
och inte kan räknas som egenvård.
I utredningen av ett ärende om assistansersättning som innehåller
moment som är sjukvårdsåtgärder tar Försäkringskassan initiativ
till att kontakta hälso- och sjukvården för att de ska bedöma om de
aktuella åtgärderna är egenvård. Försäkringskassan behöver också
veta hur lång tid egenvården tar att utföra. Handläggarna ställer då
frågorna om sjukvårdande åtgärder till legitimerade yrkesutövare
inom hälso- och sjukvården som har haft kontakt med brukaren,
nästan alltid en distriktssköterska. Försäkringskassan har uppmärk-
sammat att hälso- och sjukvården ibland gör schabloniserade tids-
bedömningar. Det händer också att handläggarna själva behöver
bedöma rimligheten i hur mycket tid det tar att utföra en åtgärd.
Denna bedömning rör ofta ett sakförhållande och handläggarna
har oftast inte utbildning för att kunna göra sådana bedömningar.
Handläggarna tar sällan upp frågor om sjukvård med någon försäk-
ringsmedicinsk rådgivare. Det beror på att bedömningen av sjuk-
vårdsåtgärden görs av hälso- och sjukvården och baseras på det
individuella fallet.
Enligt intervjun har en distriktssköterska ofta redan bedömt om de
aktuella åtgärderna är delegerad sjukvård eller egenvård när Försäk-
ringskassan efterfrågar bedömningen. Det beror på att många av bru-
karna har olika kontakter inom primärvården. I en del fall, som till
exempel när en brukare ska skrivas ut från en sjukhusvistelse, ska
bedömningen göras av en läkare i slutenvården. Försäkringskassan
upplever att personalen inom slutenvården ofta har mindre kännedom
om begreppet egenvård och vad en egenvårdsbedömning innebär
än vad personalen inom primärvården har. Försäkringskassans hand-
läggare uppfattar bristen på kunskap om egenvårdsföreskriften som
problematisk eftersom det är hälso- och sjukvården som ska göra
bedömningen.
Rutinen på kontoret är att inte värdera den bedömning som hälso-
och sjukvården gör. De följer alltid vårdens ställningstagande till om
en insats är hälso- och sjukvård alternativt egenvård. Handläggarna
frågar heller inte om bakgrunden till bedömningen. De undersöker
inte vem som ska utföra åtgärderna och de följer inte upp insatserna.