54 / 82
Processen sedd från den centrala nivån
54
gjordes i samband med att Försäkringskassan omorganiserade verk-
samheten till handläggning i tre kundflöden.
40
Det är bland annat
handläggarna i Jönköpings län som ISF intervjuat, se avsnitt 4.2.1.
Kanske hade handläggarna i Skåne större utrymme att begära kom-
pletteringar och avslå ansökningar? Faktum är att i den uppföljning
41
Avdelningen för analys och prognos gjorde av försöksverksamheten
(se avsnitt 3.4) studerades också om andelen avslag påverkats. Men
avdelningen kunde inte se någon sådan effekt. Eftersom analysen
gällde perioden februari–april 2014, och framför allt ärenden från
Jönköpings län, stämmer denna hypotes väl med den utveckling som
figur 2 visar. Enligt rapporten var 197 av de 263 förenklade intygen
i urvalet från Jönköpings län. Orsaken var att vid den tidpunkten var
det bara i Jönköping som det förekom någon större mängd förenklade
intyg.
Analysen gällde alltså ärenden från tiden innan handläggningen
flyttats över från Skåne till kontoret i Jönköping. I rapporten från
Avdelningen för analys och prognos beskrivs i en fotnot
42
hur hand-
läggningen i pilotfasen varit koncentrerad till tre handläggare, och hur
dessa identifierat en läkare som upprepade gånger använt intygen på
fel sätt. Läkaren fick en återkoppling om detta, och förändrade enligt
rapporten sitt beteende.
Detta visar att hur de förenklade intygen hanterats på den lokala nivån
på Försäkringskassan troligen haft en stor betydelse för vilka effekter
som uppstått. Det visar också på den risk som är förknippad med att
dra alltför långtgående slutsatser av pilotstudier som bedrivs under
kontrollerade former. Men framförallt visar det kanske på hur viktigt
det är med ett fungerade uppföljningssystem när försöksverksamheter
ska genomföras ut i hela landet. Lokala förhållanden kan göra att
resultaten blir helt annorlunda än i försöksfasen.
I Södermanlands län är skillnaden i utveckling jämfört med riket
som helhet inte lika tydlig. Men även där har man en lägre andel
avslag på nya ansökningar om sjukpenning än i riket som helhet från
våren 2015, medan andelen avslag under 2014 flera gånger översteg
rikets nivå. Att effekten inte är lika stark i Södermanland kan bero
på många faktorer. En av dessa kan vara att länet låg senare i schemat
40
Försäkringskassan (2016d).
41
Försäkringskassan (2014).
42
Försäkringskassan (2014), s. 16, not 9.