14 / 42
Sjukförsäkringssystemet
14
extra karensdag påverkar grupper som typiskt har flera korta sjuk-
skrivningar per år, medan de som har längre sjukskrivningsepisoder
inte påverkas nämnvärt.
Rätten till sjukpenning avgörs av om den försäkrade i tillräcklig
utsträckning har nedsatt arbetsförmåga till följd av sjukdom. Den
faktiska nedsättningen av arbetsförmågan i den aktuella situationen är
givetvis central. Den försäkrade har därtill vid en viss tidpunkt en
förhistoria – genetiskt arv, socialt arv (som börjar redan före födseln),
familjebildning och andra upplevelser tidigare under livet, tidigare
sjukfrånvaro – som alla kan påverka förutsättningarna i den aktuella
situationen.
12
Relationerna till arbetsgivaren och till andra på arbets-
platsen kan också spela roll.
13
Det långsiktiga intresset av att vårda
hälsan är en annan del av perspektivet. I ekonomisk litteratur riktas,
som nämnts, intresset framför allt mot regelverkets utformning och de
incitament som det ger den försäkrade. Det finns också vissa belägg
för att förändringar i försäkringens generositet leder till förändrad
sjukfrånvaro.
14
Men den försäkrades agerande kan också påverkas av
den sociala omgivningen och den normbildning som sker där.
Arbetsgivaren
har normalt ett intresse av att de anställda är på plats
och bidrar till verksamheten. Sjukfrånvaro innebär kostnader för
minskad produktion eller för vikarier. Samtidigt påverkar arbets-
givaren genom sin organisation av arbetet en viktig del av den för-
säkrades vardag. En heltidsanställd tillbringar 8 timmar per dag
5 dagar i veckan på arbetet, vilket är en tillräckligt stor del av veckan
för att man ska ha anledning att tro att arbetsförhållandena har effekt
på hälsan.
15
Läkaren som utfärdar sjukintyg
har att utifrån sin medicinska kom-
petens göra en bedömning av arbetsförmågan. Den professionella
normen ger en viss grundläggande stabilitet i bedömningarna. Läkar-
nas bedömningar påverkas dock av en mängd bakgrundsfaktorer,
såsom läkarens egen ålder och kön, patientegenskaper vid sidan av
det direkt sjukdomsrelaterade, liksom patientens eventuella egna
önskemål om att bli eller inte bli sjukskriven.
16
Läkare påverkas
12
Se t.ex. ISF (2014), Angelov m.fl. (2011) och, beträffande påverkan före födseln, Nilsson
(2008).
13
Widmark m.fl. (2005).
14
Se t.ex. Johansson och Palme (1996), (2005).
15
För en allmän översikt, se SBU (2003); specifikt rörande psykisk ohälsa Vingård m.fl. (2015).
16
Se t.ex. Englund m.fl. (2000), Arrelöv (2003), Alexandersson m.fl. (2013).