11 / 42
Olika hypoteser om sjukfrånvaron
11
2
Olika hypoteser om sjukfrånvaron
I den allmänna debatten har det lanserats en lång rad olika för-
klaringar till sjukfrånvarons utveckling. Ingen av de faktorer som
har förts fram kan dock ensam förklara utvecklingen.
5
Det råder en
viss asymmetri i debatten i så måtto att yttre faktorer bakom föränd-
rad sjuklighet ofta förs fram i tider av ökande sjukfrånvaro, medan
sådana faktorer sällan får utrymme när sjukfrånvaron går ner.
Det finns vissa rent mekaniska effekter som beror på överströmning
mellan olika förmåner. Under vissa perioder har stigande (sjunkande)
sjukfrånvaro tenderat att leda till att fler (färre) personer fått sjuk-
ersättning, eftersom lång sjukskrivning ofta har övergått i sjukersätt-
ning. Reglerna för sjukersättning har dock ändrats flera gånger under
senare decennier, mest påtagligt 2008, när den tidsbegränsade ersätt-
ningen avskaffades samtidigt som det blev väsentligt svårare att få
sjukersättning tillsvidare. Strängare regler för sjukersättning kan leda
till en ökning av antalet personer med lång sjukskrivning, eftersom
utflödet från gruppen som mottar sjukpenning till gruppen med sjuk-
ersättning då minskar.
På motsvarande sätt råder en viss samvariation mellan sjukfrånvaro
och arbetslöshet, inte i första hand beroende på en direkt överström-
ning mellan försäkringssystemen – detta flöde är ganska lågt
6
– utan
på att en persons möjlighet att få anställning kan förväntas hänga
samman med risken för sjukfrånvaro. Inte heller detta samband är
dock helt entydigt.
7
Något enkelt samband mellan svängningarna i
sjukfrånvaro och arbetslöshet finns inte. De svängningar som syns i
5
För en allmän diskussion av olika hypoteser, se Marklund m.fl. (2005), Lidwall (2011), ISF
(2012), kap. 4, Försäkringskassan (2014).
6
PSFU (2013).
7
ISF (2012), avsnitt 4.6.