12 / 42
Olika hypoteser om sjukfrånvaron
12
figur 1 har en period på omkring 10 år, medan vanliga konjunktur-
cykler i genomsnitt varar ungefär halva den tiden.
Det finns långsiktiga förändringar i sjukdomspanorama, arbetsmiljö
och fritidsvanor som påverkar sjukfrånvaron.
8
Till sådana faktorer
hör arbetskraftens åldrande, som är särskilt märkbar inom offentlig
sektor, och förändringar i arbetsmiljön. Det är inte i första hand den
fysiska arbetsmiljön – belastningar, kemisk exponering och så vidare
– som då står i fokus utan den psykosociala. Statistiken visar att stora
grupper har fått minskat inflytande och kontroll över sitt arbete, vilket
är en känd stressfaktor. Risken för arbetslöshet har betydelse.
9
Inom
privatlivet är ökad alkoholkonsumtion, minskad rörlighet och över-
vikt faktorer av betydelse.
10
I ekonomisk litteratur riktas intresset
framför allt mot regelverkets utformning och de incitament som det
ger den försäkrade.
Ingen av de nämnda faktorerna kan dock förklara de snabba och
kraftiga variationer som illustreras i figur 1. Över huvud taget är det
svårt att se något starkt direkt samband mellan de regelförändringar
som beslutats i riksdagen och den faktiska utvecklingen av sjukfrån-
varon. Parallellt med skärpningen av villkoren i försäkringen under
den första halvan av 1990-talet minskade sjukfrånvaron, men samti-
digt skedde så stora förändringar på arbetsmarknaden att det är svårt
att avgöra vilka faktorer som var viktigast för utvecklingen. Den kraf-
tiga förändringen av sjukfrånvaron mellan 1997 och 2002 föranleddes
inte av några stora regeländringar. Ändringarna i regelverket 2008
gjordes när sjukfrånvaron redan minskade stadigt och gav begrän-
sade effekter utöver den redan pågående trenden.
11
Detta antyder att
huvudförklaringen till de stora variationerna bör sökas någon annan-
stans än i de regeländringar som riksdagen har beslutat om.
Däremot kan politiska signaler vid sidan av det gällande regelverket
ha betydelse. År 2002 förklarade dåvarande regering sin ambition att
halvera sjukfrånvaron under en sexårsperiod. Att sjukfrånvarokurvan
vände detta år kan sannolikt till en del förklaras med att det deklare-
rade målet påverkade förvaltningen i dess dagliga arbete. Man bör å
andra sidan inte utgå från att den sortens avsiktsförklaringar i alla
liknande situationer har avsedd effekt.
8
För en översikt, se Marklund m.fl. (2005).
9
Eliason m.fl. (2011).
10
Marklund m.fl. (2005), kap. 3 och 15.
11
ISF (2010b), (2015b).