8 / 42
Inledning
8
Den samlade bilden under perioden 1955-2014 visas i figur 1 nedan,
tillsammans med en uppskattad trendkurva. Diagrammet visar att den
underliggande trenden för närvarande är nedåtgående och har varit så
sedan omkring 1990. Som har konstaterats i Försäkringskassans
löpande uppföljning ligger sjukfrånvaron i dag på en internationellt
sett tämligen normal nivå.
2
Däremot uppvisar sjukfrånvaron i landet en påfallande instabilitet. Att
utnyttjandet av sjukförsäkringen varierar är naturligt och inget som är
unikt för Sverige. Det hör dock till ovanligheterna att variationerna är
så stora som i diagrammet. Det är svårt att föreställa sig att så kraftiga
och snabba förändringar skulle återspegla en oberoende faktisk varia-
tion i arbetsförmåga hos de försäkrade. Det finns långsiktiga trender i
arbetsliv, uppväxtförhållanden med mera (se nästa avsnitt) som kan
bidra till att förklara delar av den långsiktiga förändringen i sjukfrån-
varon men inte svängningar av det slag som diagrammet visar. Det
krävs andra mekanismer för att förklara den utvecklingen.
Figur 1
Sjukfrånvaron (exkl. sjukersättning) i Sverige 1955–
2014 (antalet dagar med sjuklön, sjukpenning eller
rehabiliteringspenning
3
).
Källa
: Försäkringskassan, SCB, egna bearbetningar (se not 1).
2
Se t.ex. Försäkringskassan (2014). Bedömningen bygger på statistik från
arbetskraftsundersökningarna.
3
Avser bruttodagar, dvs. oavsett om det gäller del- eller heltid. Det s.k. sjukpenningtalet är
omräknat till nettodagar; se Försäkringskassan (2011). Skillnaden i uppträdande är liten.