Rapport 2015-4

arbete, antingen helt eller på deltid. Men arbetsgivaren har heller

inget betalningsansvar för sjuk- och aktivitetsersättningen och därmed

skulle ökande kostnader för sjukpenning på heltid även kunna ge

incitament till att verka för en övergång till sjuk- eller aktivitets-

ersättning för den sjukskrivne.

Kvalitativa studier av arbetstagares och arbetsgivares syn på rehabili-

tering och återgång i arbete visar att arbetsgivarens inställning till

rehabilitering skiljer sig markant beroende på vilken roll den sjuk-

skrivne har på arbetsplatsen (Seing m.fl., 2014a; 2014b). I de fall den

sjukskrivne innehar en nyckelkompetens för arbetsplatsen är arbets-

givarens kompromissvilja kring rehabiliteringen stor. Om den sjuk-

skrivne däremot arbetar i ett låglöneyrke eller är förhållandevis lätt att

ersätta i produktionen tar arbetsgivarna oftare upp de svårigheter som

finns med att anpassa arbetsplatsen för arbetstagarens behov inom

ramarna för den rådande budgeten (Seing m.fl., 2014a; 2014b).

Arbetsgivarnas olika inställning till rehabiliteringsinsatser beroende

på den sjukskrivnes roll på företaget indikerar att incitamentsstruk-

turen kan ha fungerat på olika sätt för olika grupper av arbetstagare.

I de fall då både arbetsgivaren och arbetstagaren vill att arbetstagaren

ska återkomma i arbete på heltid eller deltid, kommer arbetsgivarens

ökande kostnader som uppstår i och med medfinansieringen att ytter-

ligare förstärka de incitament arbetsgivaren har för att främja åter-

gång i arbete. Här är det rimligt att tänka sig att arbetsgivarna arbetar

för ökad partiell sjukskrivning istället för hel. I de fall då arbets-

givaren istället uppfattar en arbetstagares återgång i arbete som en

påfrestning på en redan ansträngd ekonomisk situation är det möjligt

att incitamenten snarare innebär en ökad vilja att främja övergång till

sjukersättning eller en separation från arbetsplatsen.

Medfinansieringsreformen motiverades utifrån att arbetsplatsen för-

modligen har en central betydelse för arbetet med att minska de långa

sjukskrivningarna och att arbetsgivaren i allmänhet har god kunskap

om sina anställda och kännedom om vad som kan underlätta för den

sjukskrivne att börja arbeta igen (Ds 2004:16). Men för att en arbets-

givare ska kunna reagera på de ekonomiska incitamenten som refor-

men innebär måste denne ha en reell möjlighet att påverka inflödet

till, och längden på, arbetstagarnas sjukskrivningar. Det kan ske på ett