9
samt anställda som arbetar i annan verksamhet. Därutöver finns det en osäkerhet i huruvida
antalet medelantalet anställda verkligen är korrekta i årsredovisningarna.
Tre bolag utmärker sig genom att ha en högre andel blandad verksamhet, i vilka
medarbetare med mer kvalificerade uppgifter och därmed högre lön ingår. månadskostnaden
beräknad på samma sätt men med de tre bolagen borttagna blir motsvarande
månadskostnaden 27 220 kr respektive 29 612 kr, och 23 procent respektive 12 procent
lägre än schablon.
Fig.4. Genomsnittlig personalkostnad för en anställd.
Ovanstående figur visar att majoriteten av bolagen har personalkostnader som understiger
Försäkringskassans schablonkostnad om ca 34 tkr per månad. För år 2009 har endast fyra
bolag av 20 högre personalkostnader än 34 tkr per månad och för år 2008 är det endast två
bolag.
Lönestatistik kan även fås från SCB.s statiska databas. SCB.s statistik för år 2009 och för
vårdpersonal, personliga assistenter m.f.l (personalkategori 5133) ger att genomsnittliga
månadslönen för kategorin var ca 21,5 tkr. Även denna summa är lägre än
Försäkringskassans schablonkostnad.
Beräkningarna ovan inbegriper samtliga personalkostnader inklusive personal i annan
verksamhet och administrativ personal.
Om vi antar att kostnaderna följer intäkterna har vi att ca 77 procent av samtliga kostnader
borde avse assistansverksamheten. Totalt för år 2009 hade de 20 bolagen lönekostnad om
4 750 Mkr. Antar vi att 77 procent avser assistansverksamheten får vi en personalkostnad
om 3 658 Mkr. All personal arbetar dock inte som personliga assistenter utan har mer
administrativa sysslor. Dessa personalkostnader bör avgå till administrativa kostnader. Vi har
valt att urskilja den gruppen genom att analysera lönestatistik från bolagen.
