2
1 Sammanfattning och slutsatser
På uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har vi granskat assistansmarknaden
för att besvara huvudfrågan ”Hur används assistansersättningen?” Utifrån sju
frågeställningar belyser vi huvudfrågeställningen från olika perspektiv. Vi startade med att
analysera 20 utvalda företag på assistansmarknaden. Hälften av de granskade företagen
ingår i koncerner som ägs och drivs av investmentfonder med det yttersta moderbolaget
(fonden) utomlands, dvs. så kallade riskkapitalbolag.
Vi har studerat vilka intäkter, kostnader och marginaler som bolagen har. I allt väsentlig,
kommer assistansbolagens omsättning från den assistansersättning som Försäkringskassan
betalar ut. Bolagen ersätts med en schablon för varje timme personlig assistans de utför åt
en kund (brukare) inom ramen för den assistansersättning Försäkringskassan beviljat
respektive kund (se vidare nedan). Schablonen beräknas av Försäkringskassan utifrån
kostnader som ska avspegla verkligheten och det är regeringen som årligen fastställer vilken
schablon som ska gälla.
Främsta kostnadsposten för företagen utgörs av personalkostnader för personliga
assistenter. Utifrån bolagens årsredovisningar har vi beräknat att bolagens genomsnittliga
personalkostnad för en assistent och timme är för år 2009 ca 9 procent lägre än
timkostnaden beräknad enligt schablonen. För år 2008 var den ca 7 procent lägre.
Även övriga kostnader hos bolagen underskrider den beräkning Försäkringskassan gjort.
Det rörelseöverskott (dvs. överskott före räntor, bokslutsdispositioner och skatt) som bolagen
genererat, i huvudsak i den assistansersatta verksamheten, uppgår för 2009 och 2008 till
438 Mkr respektive 304 Mkr. Av det utrymmet har bolagen genomfört värdeöverföringar till
aktieägarna om totalt 256 Mkr för år 2009 och 96 Mkr för år 2008.
Utifrån årsredovisningarna har vi sett att de främsta synliga värdeöverföringarna som sker till
aktieägarna avser utdelningar, koncernbidrag och räntekostnader till lån från aktieägare.
Utdelningar görs främst i fåmansägda bolag medan koncernbidrag görs främst av större
bolag och av bolag som ägs av investmentbolag.
Vi har därutöver granskat årsredovisningarna ur ett källkritiskt perspektiv och noterat att en
av fyrtio årsredovisningar har en revisionsberättelse som avviker från standardformen. Vi har
noterat vissa avvikande nyckeltal kopplat till redovisningen av medelantalet anställda, vilket
har lett till en osäkerhet i våra analyser. Vi har därutöver även noterat brister i
årsredovisningarna i form av att vissa saknar lagstadgade kassaflödesanalyser samt
upplysningar över intäkternas fördelningar på verksamhetsområden och geografiska
marknader, vilket också påverkat och försvårat våra analyser.
Slutligen, har vi granskat tre koncerner med utländska investmentbolag som yttersta ägare.
Vi har noterat att en koncern av de tre största har ett ränteupplägg som medför att väsentliga
likvida medel slussas ut till investmentbolaget (ägaren).
