18
begränsningar varav den främsta begränsningen är att den inte får ges till utländska bolag
samt till bolag som är nyanskaffade.
Under år 2008 gav fyra av de 15 koncernbolag som är med i granskningen koncernbidrag.
Totalt uppgick koncernbidragen till 40 Mkr. Största enskilda bidraget som gavs uppgick till 28
Mkr. Under år 2009 gav sex av de 15 bolagen koncernbidrag. Totalt uppgick
koncernbidragen till 175,2 Mkr. Största koncernbidraget gavs av samma företag som för
2008 och uppgick till 135,6 Mkr.
Lån och interna räntekostnader.
En annan form av värdeöverföring till aktieägare är att bolaget antingen ger lån med
förmånlig ränta till moderbolaget, alternativt att de har en skuld för vilken de får betala en
räntekostnad. Transfereringen är dock begränsad genom att bolagets förmögenhet inte får
minskas med en affärshändelse som inte har en rent affärsmässig karaktär för bolaget, samt
att lånet inte är utställt direkt till ägaren eller dess närstående - vilket är ett s.k. förbjudet lån
enligt aktiebolagen.
Lån får således ges och tas emot från utländska koncernbolag. Ränteintäkterna kopplat till
lån är skattepliktiga och räntekostnaderna är skattemässigt avdragsgilla för svenska bolag. I
vår analys av räntekostnader ser vi att det inte är särskilt vanligt med höga räntekostnader.
Median räntekostnaden för de två granskade åren ligger på 18 tkr.
Bolaget som gav de största koncernbidragen är det bolag som har högst koncerninterna
skulder. För år 2008 uppgick koncerninterna skulder till 13 Mkr och för år 2009 till 114 Mkr.
Vid vår granskning av koncernerna ser vi att det även finns koncerninterna skulder mot
utländska ägare. Den bilden beskrivs mer utförligt under rubriken 3.7
3.6 Finns det osäkerheter i årsredovisningarnas uppgifter?
Ett sätt att mäta kvalitén i en årsredovisning och således bedöma om det finns osäkerheter i
årsredovisningarnas uppgifter, är att läsa revisionsberättelsen. Utifrån revisorns oberoende
granskning ska denne uttala sig om räkenskaperna är presenterade utan väsentliga fel.
Revisorn ska även uttala sig om bolagets styrelse och VD:s förvaltning av bolaget.
Av vår genomläsning noterar vi att 1 av 40 revisionsberättelser hade upprättats med en
avvikelse mot standardformuleringen. Avvikelsen avsåg en anmärkning på bolagets
förvaltning. Vi noterar även att vissa av årsredovisningarna uppvisar mer eller mindre
svagheter genom brister i förvaltningsberättelsen och tilläggsupplysningarna. Vi fann även
möjliga felaktiga klassificeringar i kassaflöden samt att ett antal bolag missat att upprätta en
kassaflödesanalys fast de, enligt lag ska upprätta en sådan.
Sammantaget medför bristerna att osäkerheten i våra analyser ökar.
