15
3
Möjliga förklaringar till utvecklingen av
unga med aktivitetsersättning
I detta kapitel redovisas kortfattat några hypoteser kring varför allt fler
unga mottar aktivitetsersättning. Genomgången omfattar ett stort antal
utredningar, myndighetsrapporter och forskningsrapporter, men gör på
intet sätt anspråk på att vara uttömmande.
3.1
Aktivitetsersättning för förlängd skolgång
I Sverige har i ett flertal sammanhang, exempelvis i SOU 2008:102 och
Försäkringskassan 2007e, påtalats den tydliga koppling som finns mellan
ökningen av unga med aktivitetsersättning och införandet av möjligheten
att motta ersättning för att kunna avsluta studierna i grundskolan eller
gymnasiet 2003. Antalet i denna grupp har ökat kraftigt sedan införandet
och står nu för hälften av samtliga nya som beviljas aktivitetsersättning.
Av de som var 19 år och beviljades aktivitetsersättning 2009 fick 80 pro-
cent ersättning på grund av förlängd skolgång.
Eftersom elever som går
i särskola automatiskt har rätt till aktivitetsersättning för förlängd skol-
gång finns ett tydligt samband mellan antalet unga med aktivitetsersätt-
ning och det ökade antalet elever inom gymnasiesärskolan
Som orsak till ökningen av antalet elever i särskolan har lyfts fram sär-
skolans kommunalisering som slutfördes 1996 och den ökade närheten
mellan den ordinarie skolverksamheten och särskolan
Även 1990-talets
besparingar inom den ordinarie skolverksamheten, tydliggörandet av mål
och betygskriterier i och med nya läro- och kursplaner och övergången
från den lärarstyrda katederundervisningen till mer individualiserade och
egenplanerande arbetssätt har lyfts fram som faktorer av betydelse. Gen-
om dessa förändringar har ungdomar med bland annat lindrig utveck-
lingsstörning, ADHD och Aspergers syndrom, som tidigare klarat av
grundskolan genom tydlig ledning och struktur, fått det svårare. Det blev
tydligare vilka elever som inte uppfyller skolans mål. Många av dessa
