8
−
Allt fler avslutar en period med aktivitetsersättning. Den genom-
snittliga tiden med ersättning är emellertid alltjämt mycket lång.
Av dem som påbörjade en ersättningsperiod under 2007 uppbar
79 procent fortfarande ersättning efter två år. Motsvarande andel
för ärenden som påbörjades 2001 var 93 procent.
−
Allt fler av dem som lämnar ersättning går ut i arbetslivet,
antingen som anställda eller som inskrivna vid Arbetsförmed-
lingen. Av dem som påbörjade en ersättningsperiod under 2006
och som avslutade perioden inom två år befann sig 36 procent i
anställning och 27 procent i arbetslöshet inom ett år. Motsvarande
andelar för individer som påbörjade sina perioder 1999 var 25
respektive 11 procent.
De ökade flödena in och ut ur aktivitetsersättning ska ses mot bakgrund
av den förändring av regelverket som genomfördes 2003 och som möjlig-
gjorde ersättning för studier. Av resultaten att döma är detta en grupp där
en relativt hög andel efter studierna har arbetsförmåga i någon grad.
Även om många i gruppen på grund av sin funktionsnedsättning sanno-
likt hade fått aktivitetsersättning i framtiden ändå, finns en risk att regeln
har sänkt tröskeln för mottagande av aktivitetsersättning och att många
beviljades den i onödan.
Utöver denna regeländring kan även andra institutionella förändringar ha
bidragit till utvecklingen. Förutom det ökade antalet i gymnasiesärskolan,
vars elever automatiskt har rätt till aktivitetsersättning, kan reformer
inom skolan haft betydelse. Studier har visat att såväl införandet av ett
tredje (teoretiskt) år på de yrkesinriktade linjerna som övergången till ett
målrelaterat betygssystem i grund- och gymnasieskola i början på 1990-
talet, hade negativa effekter på examensfrekvensen. Sämre skolresultat
torde innebära större svårigheter att etablera sig i arbetslivet, vilket i för-
längningen skulle kunna leda till en ökad risk att få aktivitetsersättning.
Om ett sådant samband föreligger är en fråga för framtida forskning att
undersöka. Detsamma gäller den eventuella betydelsen av de mindre
generösa villkoren i arbetslöshetsförsäkringen. Forskning har visat att
ersättningsvillkoren i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen har betydelse
för hur individer rör sig mellan systemen. Förändringarna av villkoren i
arbetslöshetsförsäkringen 2007 kan alltså inte bara förväntats ha sänkt
tröskeln för arbete utan även för andra inkomstkällor, såsom aktivitets-
ersättning.
Bakom förändringar av regler och institutioner finns sannolikt även andra
mer djupgående förklaringar i de ungas situation. Bland dessa kan
nämnas en svårare arbetsmarknad med högre arbetslöshet och en högre
