17
Klassificeringen av sjukdomar förändras kontinuerligt till följd av
exempelvis medicinsk utveckling, förändringar i synen på hur sjukdomar
bör klassificeras och upptäckter av nya sjukdomar.
Tydligt är att psyk-
iska sjukdomar, syndrom och störningar dominerar kraftigt bland unga
med aktivitetsersättning och att det ökade antalet personer i ersättningen
sedan tidigt 1990-tal nästan uteslutande kan tillskrivas personer med
diagnoser inom det psykiska spektrumet. Bland de psykiska diagnoserna
hos ungdomar är ökningen som störst för förstämningssyndrom (depres-
sioner), neurotiska syndrom (stress- och ångestsyndrom), utvecklings-
störningar (exempelvis Aspergers syndrom) och hyperaktivitetsstör-
ningar (exempelvis DAMP, ADHD). Många av dessa diagnoser tillkom
när Socialstyrelsen 1997 gav ut en ny klassifikation av sjukdomar mot-
svarande den internationella klassifikationen ICD-10.
Den nya klassi-
fikationen innefattar bland annat flera nya diagnoskoder för depression,
ångest, stressjukdomar, hyperaktivitetsstörningar och neuropsykiatriska
diagnoser, i huvudsak Aspergers syndrom. Det har med andra ord skett
en kraftig ökning av personer som har en diagnos som tillkom först
1997
Huruvida tillkomsten av nya diagnoser och möjlighet till förbättrad diag-
nostisering påverkar antalet individer som beviljas aktivitetsersättningen
är dock oklart.
3.4
Försämrade skolresultat ger sämre
förutsättningar
De senaste 20 åren har svenska ungdomars prestationer i grundskolans
basämnen försämrats. Så många som var tionde elev avslutade 2005 sin
grundutbildning utan godkänt betyg i åtminstone ett av basämnena. Där-
med saknade de behörighet till de nationella programmen på gymnasiet
Även OECD:s internationella studie av 15-åringars skolprestationer visar
på försämrade resultat för svenska skolungdomar.
Samma trend kan
utläsas bland svenska studenters prestationer på gymnasienivå. Examens-
frekvensen från gymnasiet har försämrats sedan 1990-talet
Ett par studier har analyserat hur reformerna inom skolan på 1990-talet
påverkade bland annat examensfrekvensen på gymnasiet. Hall (2009)
studerar effekterna av reformen 1991 som innebar att de tidigare tvååriga
praktiska utbildningarna förlängdes med ett tredje, i huvudsak teoriinrik-
tat, år. Författaren finner att förlängningen av yrkesutbildningarna ledde
till en ökad sannolikhet att hoppa av gymnasiet bland elever med låga
slutbetyg från grundskolan och från icke-akademiska hem. Björklund
