19
3.6
Samhällets normer och attityder
Debatten i samhället har betydelse för människors medvetenhet, uppfatt-
ningar och kunskap om sjukdomar och diagnoser. Psykiska besvär och
stressrelaterade problem har fått mycket uppmärksamhet i media och
detta kan ha påverkat människor på åtminstone två sätt. Ökad informa-
tion och diskussion om psykisk ohälsa kan ha bidragit till ökad uppmärk-
samhet på egna upplevelser av liknande karaktär. Den ökade uppmärk-
samheten kan även ha medfört en normalisering och minskad stigmati-
sering av psykiska besvär, vilket kan ha medfört att benägenheten att
bejaka sådana besvär har ökat
Symtom som trötthet, oro och ångest är
subjektiva mått som mycket väl kan tänkas påverkas av förändrade atti-
tyder och värderingsmönster i samhället.
Att samhällets normer och attityder kan påverka individens beteende har
visats av bland annat Hesselius med flera (2009), som på basis av ett om-
fattande experiment studerar sjukfrånvaron bland anställda vars arbets-
kamrater ökade sin sjukfrånvaro. Författarna konstaterar att den studera-
de gruppen, som en konsekvens av kollegornas ökade sjukfrånvaro, på ett
signifikant sätt ökade även sin egen sjukfrånvaro.
Sammanfattning
Studier har framhållit ett antal hypoteser till varför allt fler unga individer
beviljas aktivitetsersättning. Sannolikt är att utvecklingen inte kan till-
skrivas enbart en av dessa utan beror av flera och sannolikt också i kom-
bination med varandra. Dessutom kan även andra orsaker som inte har
diskuterats här ha haft betydelse.
Att möjligheten att beviljas aktivitetsersättning på grund av förlängd
skolgång sannolikt har bidragit till utvecklingen har konstaterats i tidig-
are utredning. En allt större andel av de allt fler som beviljas aktivitets-
ersättning för första gången får den för att kunna avsluta sina grund- eller
gymnasiestudier. I en kommande ISF-rapport kommer bland annat att
studeras de bakomliggande mekanismerna till denna utveckling.
Övriga hypoteser har inte en lika direkt koppling till utvecklingen men
kan likväl ha haft stor betydelse. En försämrad psykisk hälsa hos ung-
domar är naturligtvis en direkt förklaring, men då ställs genast frågan vad
en sådan utveckling i sin tur beror på. Har den exempelvis ett samband
med de försämrade skolresultaten och den efter 1990-talskrisen svårare
arbetsmarknaden för ungdomar? Utvärderingar visar att de skolreformer
som genomfördes i början på 1990-talet ökade andelen elever som läm-
nade grundskola och gymnasium med ofullständiga betyg. Detta bör i sin
