18
med flera (2010) konstaterar att införandet av det målrelaterade betygs-
systemet är huvudorsaken till att andelen med fullständiga gymnasie-
betyg sjönk under 1990-talet. Det fick också negativa effekter på inkom-
sterna vid 26 års ålder, i synnerhet för elever med låga grundskolebetyg.
Försämrade skolresultat skulle kunna öka risken för mottagande av
aktivitetsersättning på minst två olika sätt. Antingen direkt via möjlig-
heten att avsluta studierna med aktivitetsersättning för förlängd skolgång,
eller på längre sikt via svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden
och eventuell ökad risk för psykisk ohälsa. Detta samband torde således
vara intressant att studera närmare.
3.5
Den förändrade arbetsmarknaden
I och med den ekonomiska krisen under 1990-talet skedde ett skift uppåt
av arbetslösheten som påverkade arbetskraften i alla åldrar (se bilaga 1).
För unga, som ännu inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden, kan
detta skift förväntas ha fått allvarligare konsekvenser än för övriga. Även
om ungdomars arbetslöshetsperioder i genomsnitt är kortare än äldres
I samband med 90-talskrisen skedde också en markant ökning av antalet
tillfälliga anställningar på arbetsmarknaden. Bland sysselsatta i gruppen
16-24 år ökade denna andel med drygt 60 procent (från 29 till 47 pro-
cent) mellan 1990 och 2000. Även om tillfälliga anställningar i många
fall kan underlätta steget in på arbetsmarknaden genom att fungera som
en språngbräda mot fast anställning, finns en risk att grupper med en
redan svag ställning på arbetsmarknaden blir överrepresenterade bland
dessa. En mer otrygg anställningsform kan i sin tur få negativa effekter
på den faktiska och upplevda hälsan. Waenerlund med flera (2011) drar
slutsatsen att den ökade risken att förlora arbetet kan vara en orsak till
varför personer med tillfällig anställning oftare upplever psykiska besvär
än personer med fast anställning. Det är alltså fullt tänkbart att föränd-
ringen av ungdomarnas möjligheter att etablera sig i arbetslivet har haft
betydelse för den ökning vi sett av antalet unga med aktivitetsersättning.
har forskning visat att en dålig start i arbetslivet kan få långvarigt nega-
tiva effekter. Nordström Skans (2004) finner ett kausalt samband mellan
ett misslyckat arbetsmarknadsinträde och risk för framtida arbetslöshet.
