9 / 82
Sammanfattning
9
Sammanfattning
I januari 2015 beslutade den dåvarande ledningen för Försäkrings-
kassan att förenklade läkarintyg skulle införas successivt i hela
landet. Förenklade läkarintyg gav läkarna en möjlighet att skriva
intyg med betydligt färre uppgifter i sjukfall som är okomplicerade
ur ett sjukförsäkringshänseende, det vill säga där patienten bedöms
kunna återgå i arbete utan åtgärder från Försäkringskassan eller
arbetsgivaren.
I december 2015 fick Inspektionen för socialförsäkringen (ISF)
regeringens uppdrag att granska de åtgärder Försäkringskassan
genomfört för att motverka negativa effekter av det förenklade
läkarintyget.
I april 2016, alltså drygt ett år efter införandet, beslutade den nya
ledningen för Försäkringskassan att stoppa den vidare utrullningen
av intygen, efter att en utredning från myndighetens rättsavdelning
visade att det fanns stora brister i arbetssättet. Utredningen visade
bland annat att en stor andel av sjukfallen blev längre än de 60 dagar
som satts upp som begränsning för i vilka fall läkarna borde använda
intygen. De vårdenheter som redan börjat använda det förenklade
intyget kan fortsätta med detta ytterligare en tid, men med ökade krav
på innehållet i intygen.
ISF har analyserat införandet av de förenklade intygen fram till att
Försäkringskassan stoppade den vidare utrullningen. ISF har funnit en
rad brister som tillsammans riskerade att leda till oönskade effekter i
form av minskad kontroll och ökade sjukskrivningar. ISF anser att
Försäkringskassan införde de förenklade intygen för snabbt, vilket
bidrog till att de åtgärder som skulle förhindra negativa effekter var
otillräckliga eller inte hann komma på plats.