Table of Contents Table of Contents
Previous Page  13 / 82 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 13 / 82 Next Page
Page Background

Sammanfattning

13

Oavsett om man räknar i administrationskostnader eller i försäkrings-

kostnader är sjukförsäkringen en stor del av Försäkringskassans

verksamhet. En så genomgripande förändring i en så grundläggande

beståndsdel som läkarintygen kommer nästan ofrånkomligen att vara

förknippad med risker. Dessutom visar ISF:s intervjuer att det fanns

grupper inom Försäkringskassan som under hela processen såg stora

risker med intygen, och som även påpekade riskerna i olika samman-

hang.

Däremot gjordes det under hösten 2014 en riskanalys inom det pro-

jekt som hade hand om intygen. ISF:s intryck är att särskilt risken

att läkarna skulle använda intygen i andra sjukfall än det var tänkt

underskattades. Samtidigt är det positivt att riskanalysen i många

fall föreslog åtgärder för att förhindra att riskerna skulle inträffa.

Åtgärderna handlade i många fall om uppföljning och utbildning.

Tyvärr fungerade inte dessa åtgärder som det var tänkt.

Beslut på tveksamt underlag

Det finns några punkter i det beslutsunderlag som användes då

Försäkringskassan beslutade att införa intygen i hela landet som

tillsammans bidrog till att underlaget gav en alltför positiv bild av

det aktuella läget vid beslutssituationen.

I underlaget beskrivs exempelvis att kriterierna för när läkarna skulle

använda de förenklade intygen fungerade bra. Detta trots den oenig-

het som fanns på Försäkringskassan om hur kriterierna skulle tolkas.

Även i beslutsunderlaget är riskerna nedtonade. I underlaget står att

”I praktiken kommer inte tillstånd som t. ex smärtsyndrom eller

utmattningssyndrom vara sjukskrivningsfall där enkla intyg används”.

Men både ISF:s intervjuer och Försäkringskassans egna uppföljningar

visade att dessa diagnoser blev relativt vanliga i de förenklade

intygen.

Ett tredje exempel i samma riktning är en felaktig beskrivning av

resultatet i uppföljningen av försöksverksamheten. I beslutsunder-

laget står det att: ”Den aktgranskning som gjorts visar att ärendet

överskridit 60 dagar i 15 procent av de fallen där det enkla intyget

använts”. Det korrekta värdet skulle vara 27 procent.

I samtliga dessa exempel finns möjligen förmildrande omständig-

heter. Sannolikt beror den felaktiga beskrivningen av resultatet i