Table of Contents Table of Contents
Previous Page  27 / 42 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 27 / 42 Next Page
Page Background

Det faktiska förloppet 2008–2015

27

saknades övergripande målformuleringar, men orden effektivitet,

rättssäkerhet, kvalitet, obehörigt nyttjande av försäkringen och tilltro

nämns alla i verksamhetsdelen av regleringsbrevet. För sjukförsäk-

ringsområdet betonades i måldelen en väl fungerande sjukskrivnings-

process, en formulering som behölls 2010. År 2011 avsåg de speci-

fika målen förtroendet för Försäkringskassan och en väl fungerande

sjukskrivningsprocess. I regleringsbreven för 2012 respektive 2013

återinfördes övergripande mål avseende förtroende, god service och

hög kvalitet i tillämpningen.

Under 2013 märker man en viss divergens i prioriteringen mellan

regeringen och Försäkringskassan. Regeringen markerade i budget-

propositionen för 2014, publicerad i september 2013: ”Samtidigt som

myndigheten arbetar med ett ökat individfokus och ökat förtroende är

det viktigt att värna försäkringen och säkerställa att rätt person får rätt

ersättning.”

43

Samma höst framhöll myndigheten i sitt budgetunderlag

för 2014-2016 att allmänhetens förtroende är den högst prioriterade

frågan. I myndighetens verksamhetsplan för 2014 upphöjdes ”kunder-

nas förtroende för Försäkringskassan” till det enda övergripande

målet för verksamheten.

44

Detta föranledde regeringen att i budget-

propositionen för 2015 markera ännu tydligare: ”Det finns en risk för

att målet om ett ökat förtroende går ut över målet om en korrekt

tillämpning av försäkringen.”

45

Försäkringskassans ledning har också uppmanat handläggarna att

utnyttja hela bedömningsutrymmet, vilket torde fungera som en stark

signal i samma riktning; uppmaningen har återgivits i myndighetens

årsredovisning.

46

Att signalen haft en effekt i denna riktning styrks

av Försäkringskassans egen kvalitetsanalys från juni 2015, där det

konstateras: ”Vid genomgångar av resultaten från genomförda upp-

följningar har ett återkommande tema varit att handläggare säger sig

ha uppfattat en tydlig ledningssignal om att det generellt är bättre att

’fria än fälla’”.

47

Vidare har antalet överklaganden av Försäkringskassans beslut till

domstol minskat sedan 2011, trots att det totala antalet ärenden har

43

Prop. 2013/14:1 UO 10, s. 20.

44

Försäkringskassans verksamhetsplan 2014, sid. 1.

45

Prop. 2014/15:1 UO 10, s. 24.

46

”Den innebär att vi ska sträva efter att möta kundernas unika behov utifrån det

handlingsutrymme som lagstiftningen ger i varje kundmöte och i varje ärende.”

(Försäkringskassans årsredovisning för år 2014).

47

Försäkringskassan (2015b).