30 / 42
Policyslutsatser
30
starka förhoppningar till en sådan möjlighet. I dag gäller i ett antal
avseenden andra förutsättningar än vad som gällde 2002.
Försäkringsreglerna
Ersättningsnivån är en parameter som riksdag och regering inte längre
har full auktoritet över. Till följd av den offentliga försäkringens
minskande relativa betydelse och framväxten av avtalsbaserade
försäkringar har de flesta löntagare i dag en ersättningsnivå som inte
är bestämd av riksdagen.
51
Antalet karensdagar är däremot en parameter som riksdagen förfogar
över. Det varierar ganska starkt inom OECD-området. Vissa anglo-
saxiska länder – Australien, Kanada och Nya Zeeland – har en eller
två veckor. Frankrike, Irland, Japan och Storbritannien har tre dagar,
Schweiz två och Belgien och Sverige en. De nordiska grannländerna
Danmark, Finland och Norge har ingen karensdag.
52
Eftersom huvud-
problemet i den nu aktuella ökningen av sjukpenningtalet är de längre
sjukskrivningarna, framstår en ökning av antalet karensdagar inte som
en adekvat åtgärd.
Arbetsgivaren
Som framgår av analysen i avsnitt 3 är länken mellan anställd och
arbetsgivare den enda som otvetydigt ger upphov till en negativ och
därmed potentiellt stabiliserande återkoppling. Om regelverket ska
förändras på någon punkt för att hålla tillbaka sjukfrånvarons ökning,
är det naturligt att se över möjligheterna att stärka denna återkopp-
ling.
I många länder har arbetsgivaren en del av det finansiella ansvaret för
sjukfrånvaron, och det finns också internationell forskning som styr-
ker att arbetsgivarens incitament har betydelse för sjukfrånvaron.
53
I
Sverige sker detta via sjuklöneperioden på för närvarande två veckor.
Medfinansiering prövades under en kort period 2005-06, men perio-
den var så kort och reglerna så snävt definierade att det inte går att
dra några allmänna slutsatser om effekterna av ett medfinansierings-
ansvar. I själva verket har man anledning att tro att arbetsgivare
51
ISF (2014g), ISF (2015c).
52
PSFU (2012).
53
ISF (2015d).