31 / 42
Policyslutsatser
31
reagerar starkare på incitament än privatpersoner. De senare styrs av
en mängd olika faktorer, varav ekonomiska incitament bara är en;
företaget är å andra sidan en juridisk konstruktion som är utformad
för att reagera just på ekonomiska incitament.
Mot ett större ansvar för arbetsgivaren reses regelmässigt invänd-
ningar. En är att arbetsgivaren inte kan påverka viss sjuklighet och
därmed sammanhängande nedsatt arbetsförmåga – benbrott i skid-
backen är ett exempel. Detta är i och för sig korrekt, men samma typ
av invändning kan resas mot karensdagar och sänkt ersättningsnivå.
Generellt sett är arbetsgivarnas inflytande över vardagslivet tillräck-
ligt starkt för att motivera att de tar ett betydande ansvar för försäk-
ringen; arbetsmiljö och arbetsvillkor påverkar den anställdas attityder
och vilja att återgå till arbete. En annan invändning är att effekterna
blir olika svåra att hantera för stora och små arbetsgivare. Detta kan
dock hanteras med försäkringslösningar, som rätt utformade reduce-
rar problemet för små arbetsgivare och samtidigt bevarar en del av
incitamentet. En tredje invändning är att arbetsgivare skulle bli selek-
tiva i anställningarna och undvika att anställa personer med en oför-
delaktig prognos. I den mån en sådan prognos är möjlig att göra, görs
dock sådana selekteringar redan i dag.
54
Därför är det svårt att se detta
som ett särskilt starkt argument.
Ett problem med starka incitament kan vara att de leder till att arbets-
givare frestas att kringgå regelverket för att på så sätt undvika kostna-
der för sjukskrivning. En sådan möjlighet är att bara använda deltids-
anställningar och kräva att de anställda ersätter varandra vid sjukfrån-
varo och arbetar in frånvarotid i efterhand, en lösning som innebär att
arbetsgivarens kostnader för sjuklön elimineras. Det är en lösning
som har större förutsättningar att accepteras av löntagarna när arbets-
lösheten ligger högt. Motmedlet mot denna typ av konstruktioner är
kontroller.
Sammanfattningsvis framstår en förstärkning av arbetsgivares ansvar
som en välmotiverad förändring med sikte på en robustare sjukförsäk-
ring. Den kan utformas finansiellt neutralt för arbetsgivarkollektivet
som helhet, om arbetsgivaravgiften modifieras. I sammanhanget bör
företagshälsovårdens organisation och ekonomiska förutsättningar ses
över.
54
Se exempelvis Eriksson m.fl. (2012).