23
inte omfattas av normalt föräldraansvar. Och i avgörandet från år
2010 konstaterade Regeringsrätten att det för ett barn som är nio
år eller äldre inte föreligger något föräldraansvar för hjälp med
kommunikation och så kallad aktiv tillsyn.
2.3
Barns rättigheter
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som
den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november
1989. Sverige ratificerade barnkonventionen 1990, som ett av de
första länderna.
27
Sverige har också ratificerat FN:s konvention om
rättigheter för personer med funktionsnedsättning som innehåller
artiklar som särskilt rör barn, vilket skedde år 2008. Att ett land har
ratificerat en konvention innebär att det har bundit sig folkrättsligt till
att förverkliga den. Ingen av konventionerna gäller som svensk lag,
utan Sverige har i stället valt att anpassa sina lagar till konventionens
bestämmelser.
Barnkonventionen definierar barn som varje människa under 18 år
och innehåller fyra grundläggande principer som ska vara styrande
för tolkningen av konventionens övriga artiklar. En central princip
är skyddet mot alla former av diskriminering, vilket innebär att barn
ska tillförsäkras de rättigheter som följer av konventionen utan åt-
skillnad av något slag.
28
En andra grundläggande princip är att vid
alla åtgärder som rör barn ska barnets bästa komma i främsta rummet.
Det gäller vare sig de vidtas av offentliga eller privata välfärdsinsti-
tutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande
organ.
29
Den tredje grundläggande principen handlar om barnets rätt
till överlevnad och utveckling. Barn och unga ska därmed tillåtas att
utvecklas i sin egen takt och utifrån sina egna förutsättningar.
30
Den
fjärde principen ger uttryck för barns rätt att säga sin mening. Barn
ska ges möjlighet att framföra och få respekt för sina åsikter i frågor
som berör dem i förhållande till sin ålder och mognad.
31
Barnkonventionen uttrycker sammanfattningsvis ett förhållningssätt
till barn som sätter barnet i fokus vid beslut eller åtgärder som kan
beröra ett enskilt barn eller en grupp barn. Detta barnrättsperspektiv
27
Prop. 1989/90:107, Socialutskottets bet. 1989/90:SoU28, 1989/90: rskr350.
28
Artikel 2.1 och 2.2, FN:s konvention om barnets rättigheter.
29
Artikel 3.1, FN:s konvention om barnets rättigheter.
30
Artikel 6.1 och 6.2, FN:s konvention om barnets rättigheter.
31
Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.
