13
1
Inledning
1.1
Bakgrund
Personer med funktionsnedsättning kan beviljas ersättning för kost-
nader för personlig assistans av kommunen eller staten. De som har
mindre behov får insatsen av sin kommun genom beslut om personlig
assistans eller ersättning för sådan. De som har större behov får stödet
genom att Försäkringskassan beviljar dem assistansersättning. För-
säkringskassan har då i ett beslut tagit ställning till hur många timmar
per vecka personen behöver personlig assistans. För varje beviljad
timme betalar Försäkringskassan ut ett schablonbelopp. Också kom-
munerna bedömer behovet av stöd i antal timmar per vecka, och de
flesta kommuner tillämpar schablonen i sin verksamhet, även om
de inte är skyldiga att göra detta. Kommunerna kan begränsa ersätt-
ningen till att motsvara verkliga kostnader.
2
I övrigt gäller samma
regler för rätten till personlig assistans oavsett om den är beslutad
och finansierad av kommun eller Försäkringskassan.
De som har rätt till personlig assistans kallas ofta brukare. Brukaren
använder i de flesta fall ersättningen för att köpa personlig assistans
av en kommun, ett assistansbolag eller ett brukarkooperativ.
Också barn kan få ersättning för personlig assistans. Oftast ansöker
vårdnadshavaren till barnet om ersättningen för dess räkning. Vård-
nadshavaren bestämmer också ofta vem som ska utföra assistansen
och vem eller vilka som ska vara assistenter. När Försäkringskassan
bedömer barns rätt till assistansersättning, tar myndigheten enbart
hänsyn till barnets behov av hjälp, det vill säga inte till att föräldrarna
behöver hjälp. En svårighet i bedömningen av barnets stödbehov är
2
RÅ 2005 ref. 85.
