73
arbetsgivaren inte beräkna någon pensionsskuld. För anställda med
inkomster över 7,5 IBB finns en förmånsbestämd pension för de delar
av lönen som överstiger 7,5 IBB. Denna förmån tryggas vanligen
genom att man för upp den som en pensionsskuld i balansräkningen.
En del kommuner tryggar dock detta åtagande genom att i stället
betala en försäkringspremie
Bland kommunanställda är det är dock
enbart cirka 6 procent som har inkomster över taket (år 2010). Mot-
svarande andel bland landstingsanställda är betydligt högre, cirka 20
procent. Detta förhållande leder till att kostnaderna för tjänstepensi-
onen i relation till lönesumman är betydligt högre i landstingen än i
kommunerna. Merparten av pensionsskulden är från tiden före den 1
januari 1998, då de kollektivavtalade pensionerna var helt förmåns-
bestämda för alla anställda i kommuner och landsting. När pensionen
betalas ut bokför arbetsgivaren detta som en löpande kostnad i result-
aträkningen. Pensionsskulden för dessa äldre förmåner redovisas
emellertid som en ansvarsförbindelse, och inte som skuld i balans-
räkningen
Pensionsskulden efter den 1 januari 1998 är av betydligt mindre om-
fattning, eftersom pensionerna till största delen är avgiftsbestämda
och eftersom ansvaret för pensionerna i denna del har övertagits av
externa försäkringsgivare. Något nyintjänande på skulden före år
1998 förekommer inte. Fortfarande blir det dock en viss ökning av
skulden, eftersom uppräkningen av värdesäkringen är större än den
minskning som sker med anledning av utbetalningar.
Däremot gör man en löpande värdeuppräkning av de
förmåner som intjänats före år 1998.
Arbetsgivarens pensionsåtagande bestäms utifrån de regler som gäller
vid tidpunkten för beräkning av den aktuella förmånen. Samtliga
pensionsbelopp uttrycks i den pris- och lönenivå som är aktuell vid
beräkningen. Någon prognos för framtiden görs inte, utan beräk-
ningen är baserad på redan kända förhållanden. Det betyder exempel-
vis att en ökad lön ger upphov till en ökad förmån,. Det leder i sin tur
till en ökad pensionsskuld eller en ökad pensionspremie, om pensio-
nen tryggas genom försäkring. Därmed är skuldföringstekniken jäm-
förbar med de försäkringsmässiga premieberäkningar som görs inom
60
På området verkar KPA, Skandia och SPP som försäkringsgivare.
61
Den kommunala redovisningslagen (1998) reglerar redovisningen av pensionsåtagandet.
Pensionsförmåner intjänade före 1998 ska inte redovisas som skuld i balansräkningen. De
klassificeras i stället som en s.k. ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Det intjänade
som sker från och med1998 redovisas dock i balansräkningen.
62
Sammantaget var skulden cirka 400 mdkr år 2010, varav den helt dominerade delen utgjordes
av ansvarsförbindelsen, det vill säga pensionsförmåner intjänade före 1998.
Källa: Kommuners och landstings pensionsskuld, enkätredovisning nov 2011 Sveriges
Kommuner och Landsting.
