Rapport 2015-6

55 / 88

55
Eftersom andelen individer med inkomster över taket fortsätter att
öka, kommer denna utveckling att fortgå och med tiden även nå lägre
inkomstskikt, förutsatt att systemet även fortsättningsvis är utformat
på samma sätt som i dag.
Hur uppstod denna institutionella förändring? Utan att närmare gå
in på den teoretiska litteraturen om institutionella förändringar, kan
det kortfattat sägas att det i litteraturen har framförts argument om
en inom vetenskapen tidigare alltför skarpt dragen gräns mellan insti-
tutionell stabilitet och institutionell förändring. Där har institutionell
förändring setts som något abrupt och utifrån genererat. När så inte
är fallet, finns det en tendens att förklara allt som verkar nytt som en
ny version av det gamla (Mahoney och Thelen 2009). När det gäller
den svenska sjukförsäkringen, skulle det vara lätt att även här dra
slutsatsen att de förändringar som genomförts endast är mindre juste-
ringar utan institutionell betydelse. Att dra en sådan slutsats är särskilt
lätt, eftersom den institutionella förändring som just påvisats inte
skedde över en natt. Snarare kom den till stånd genom en rad separata
beslut och icke-beslut under en lång period. Sammantaget har dock
dessa förändringar bidragit till en institutionell förändring, där an-
svarsfördelningen förskjutits från staten till parterna. Detta skifte
består dock av flera olika typer av förändringar.
Det första man tänker på när ändringar i sjukförsäkringen diskuteras,
är troligtvis ändrade nominella ersättningsnivåer. Sänkta ersättnings-
nivåer inom den offentliga sjukförsäkringen är politiska beslut om att
minska utgifterna inom försäkringen eller att öka drivkrafterna till
arbete. Ett beslut om höjda ersättningsnivåer är i stället ett politiskt
beslut om att öka den ekonomiska säkerheten vid sjukdom, det vill
säga att minska självrisken vid arbetsoförmåga. Ändringar av ersätt-
ningsnivån inom avtalsförsäkringarna beslutas genom förhandlingar
mellan arbetsmarknadens parter och kan vara ett svar på förändringar
inom den offentliga försäkringen eller på påtryckningar från någon av
de förhandlande parterna. Som påvisats i resultatkapitlet har de nomi-
nella ersättningsnivåerna i den offentliga försäkringen och avtalssjuk-
försäkringarna förändrats ett flertal gånger under den studerade
perioden.