Table of Contents Table of Contents
Previous Page  74 / 82 Next Page
Information
Show Menu
Previous Page 74 / 82 Next Page
Page Background

Diskussion och slutsatser

74

egenvårdsföreskrift. Egenvård faller dessutom under ett annat

ansvarssystem än sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen.

I denna granskning beskrivs systemet för bedömningen av om en

sjukvårdande insats kan utföras som egenvård inom assistansersätt-

ningen och ansvarsfrågan för om det går fel. Dessutom granskas hur

Försäkringskassan tolkar och tillämpar regelverket. Nedan följer en

diskussion av dessa två områden.

Systemet för egenvårdsbedömningen i assistansen är otydligt

När Försäkringskassan beslutar om assistansersättning är det nästan

alltid oklart under vilka tider assistansen ska utföras eller vad den i

detalj ska innehålla. Det är ofta inte bestämt vilka som ska vara per-

sonliga assistenter, åtminstone i de fall där andra än anhöriga till

brukaren ska vara det. Brukaren eller brukarens anhöriga har svårt

att redan i ansökningen, ens på en övergripande nivå, veta hur varda-

gen ska se ut. Brukaren ansöker om ett tänkt schabloniserat stöd som

omfattar ett antal timmar per dag. Det är först när brukaren planerar

assistansen med sin anordnare som innehållet blir tydligt, liksom de

verkliga behoven. Dessutom finns det egentligen ingen koppling mel-

lan beslutet och verkställandet, utöver ett visst bestämt antal timmar

per vecka i assistansersättning. Det gör att assistansen kan komma att

se helt annorlunda ut i verkligheten jämfört med beslutet. Innehållet

bestämmer anordnaren och brukaren helt över.

Många brukare behöver mycket omvårdnad, det vill säga praktisk

hjälp med

att

genomföra handlingar i sina dagliga liv. Innan det

fanns en statlig assistansersättning bodde de flesta personer med stort

omvårdnadsbehov i anslutning till eller på en institution. Numera har

många ett eget boende. Dessutom ges stödet för det flesta brukarna

via privata utförare. Dessa verksamheter har sällan sjukvårdsutbildad

personal anställd i sin organisation.

Ett av syftena med hela assistansreformen var att lagstiftaren genom

personlig assistans skulle avprofessionalisera det vardagliga sam-

hällsstödet. Det har därför varit nödvändigt att skapa ett system utan-

för hälso- och sjukvården för att lösa brukarnas hela stödbehov. Sjuk-

vårdsåtgärder som till exempel den personliga assistenten kan utföra

patientsäkert bedöms därför kunna utföras som egenvård. Vid denna

egenvård har brukaren ansvaret men kan inte själv utföra åtgärden.