Diskussion och slutsatser
74
egenvårdsföreskrift. Egenvård faller dessutom under ett annat
ansvarssystem än sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen.
I denna granskning beskrivs systemet för bedömningen av om en
sjukvårdande insats kan utföras som egenvård inom assistansersätt-
ningen och ansvarsfrågan för om det går fel. Dessutom granskas hur
Försäkringskassan tolkar och tillämpar regelverket. Nedan följer en
diskussion av dessa två områden.
Systemet för egenvårdsbedömningen i assistansen är otydligt
När Försäkringskassan beslutar om assistansersättning är det nästan
alltid oklart under vilka tider assistansen ska utföras eller vad den i
detalj ska innehålla. Det är ofta inte bestämt vilka som ska vara per-
sonliga assistenter, åtminstone i de fall där andra än anhöriga till
brukaren ska vara det. Brukaren eller brukarens anhöriga har svårt
att redan i ansökningen, ens på en övergripande nivå, veta hur varda-
gen ska se ut. Brukaren ansöker om ett tänkt schabloniserat stöd som
omfattar ett antal timmar per dag. Det är först när brukaren planerar
assistansen med sin anordnare som innehållet blir tydligt, liksom de
verkliga behoven. Dessutom finns det egentligen ingen koppling mel-
lan beslutet och verkställandet, utöver ett visst bestämt antal timmar
per vecka i assistansersättning. Det gör att assistansen kan komma att
se helt annorlunda ut i verkligheten jämfört med beslutet. Innehållet
bestämmer anordnaren och brukaren helt över.
Många brukare behöver mycket omvårdnad, det vill säga praktisk
hjälp med
att
genomföra handlingar i sina dagliga liv. Innan det
fanns en statlig assistansersättning bodde de flesta personer med stort
omvårdnadsbehov i anslutning till eller på en institution. Numera har
många ett eget boende. Dessutom ges stödet för det flesta brukarna
via privata utförare. Dessa verksamheter har sällan sjukvårdsutbildad
personal anställd i sin organisation.
Ett av syftena med hela assistansreformen var att lagstiftaren genom
personlig assistans skulle avprofessionalisera det vardagliga sam-
hällsstödet. Det har därför varit nödvändigt att skapa ett system utan-
för hälso- och sjukvården för att lösa brukarnas hela stödbehov. Sjuk-
vårdsåtgärder som till exempel den personliga assistenten kan utföra
patientsäkert bedöms därför kunna utföras som egenvård. Vid denna
egenvård har brukaren ansvaret men kan inte själv utföra åtgärden.