75 / 82
Diskussion och slutsatser
75
Därför ställs stora krav på den personliga assistenten och på anord-
naren.
Sammantaget indikerar granskningen att det finns en oreda ifråga
om sjukvårdande insatser inom assistansen när det gäller Försäkrings-
kassan, anordnare av assistans, men även inom hälso- och sjukvården.
Men i den här rapporten är beskrivningen begränsad till hur Försäk-
ringskassan och anordnare tillämpar regelverket.
Granskningen visar exempel på att anordnarna inte känner till eller
inte följer det regelsystem som finns för egenvårdsbedömningarna.
Granskningen visar också tydligt att det förekommer att anordnarna
inte skiljer på egenvård och annan assistans, utan ser ersättningen
som en ren finansiering av vilken personlig assistans som helst. Det
framkommer också att ansvaret vid delegerade sjukvårdsåtgärder
uppfattas som tydligare än för de egenvårdsåtgärder som utförs av
den personliga assistenten.
Granskningen visar vidare att Försäkringskassan på olika orter har
olika rutiner för att utreda sjukvårdande insatser. Ett litet kontor med
relativt få ärenden har haft som rutin att i alla ärenden utreda om det
förekommer sjukvårdande insatser. Två kontor med betydligt fler
ärenden har i stället endast i enstaka fall utrett detta. Det finns på
Försäkringskassan en uppfattning om att hälso- och sjukvården inte
har haft det underlag och den planering av hälso- och sjukvårdsinsat-
ser som behövs inför en utredning och beslut om assistansersättning.
Vid ansökan om assistansersättning vill brukaren få personlig assi-
stans för att kunna ha ett liv så likt andra människors som möjligt.
Om assistanstimmarna täcker alla moment i vardagen brukaren vill
ha hjälp med ger det en trygghet och förutsägbarhet både för brukaren
och för anordnaren. Detta gäller under förutsättning att det finns
finansierad tid för att utföra hjälpen.
Samtidigt strävar de anordnare som ISF intervjuat efter patientsäker-
het och att hälso- och sjukvården ska ta ansvar för de sjukvårdande
insatserna. Det förekommer att assistansersättningen finansierar insat-
ser som är delegerade av hälso- och sjukvården därför att anordnare
anser att det är till det bästa för brukaren. Det förekommer också att
assistenter utför vad som kan räknas som sjukvårdande åtgärder utan
att vare sig assistenten eller anordnaren vet om det finns en bedöm-
ning om egenvård eller inte. Det kan innebära risker för patientsäker-
heten och sämre arbetsförhållanden för assistenten.