20 / 82
Sjukvårdande insatser blir egenvård
20
reformen.
5
Ett av syftena med reformen var att avprofessionalisera
handikappstödet och öka brukarnas inflytande över hur stödet genom-
förs.
6
Reformen var en fortsättning på den då pågående avinstitutio-
naliseringen.
7
Målet med handikappreformen var att människor med omfattande
funktionsnedsättning ska kunna leva ett värdigt liv, så likt andra
människors som möjligt och i gemenskap med andra människor.
Insatserna ska vara så utformade att de stärker brukarens möjligheter
att leva ett självständigt och oberoende liv och att delta aktivt i sam-
hällslivet.
8
Förarbetena till reformen lyfte särskilt fram att personlig
assistans alltid bör övervägas som alternativ för barn och ungdomar
till att bo utanför föräldrahemmet och för vuxna till att bo på en insti-
tution.
9
Stöd med personlig assistans i eget boende var ett sätt för
lagstiftaren att förverkliga målet med reformen.
Som har beskrivits i inledningen kan personlig assistans beviljas för
personlig assistans för brukarens grundläggande behov och för andra
personliga behov.
10
Det är möjligt att ha personlig assistans enbart
för grundläggande behov, men inte bara för andra personliga behov.
Stödet var tänkt att ges till dem som har de mest omfattande behoven.
Grundläggande behov fördes in som begrepp och definierades i LSS
först år 1996
11
, ett par år efter att lagen trädde i kraft. I de grundlägg-
ande behoven ingår hjälp med personlig hygien, måltider, att klä av
och på sig, att kommunicera med andra eller annan hjälp som förut-
sätter ingående kunskaper om personen med funktionsnedsättning.
Ursprungligen beskrevs detta, utan någon vidare precisering, som
stöd i krävande eller i olika avseenden komplicerade situationer,
i regel av mycket personlig karaktär.
12
5
Prop. 1992/93:159.
6
Prop. 1992/93:159, s. 44.
7
Den som på grund av funktionshinder tillhör någon av de tre personkretsarna i 1 § LSS kan
beviljas insatser enligt lagen. Bedömningen av om någon tillhör personkretsarna görs utifrån
medicinska diagnoser, bland annat utvecklingsstörning och autismlikande tillstånd (person-
kretsarna 1–2), eller utifrån en funktionsbedömning, baserad på de svårigheter personen har
i sin dagliga livsföring, till exempel rörelsehindrade och psykiskt funktionshindrade personer
(personkrets 3).
8
Prop. 1992/93:159, s. 50.
9
Prop. 1992/93:159, s. 64.
10
9 a § LSS.
11
Prop. 1995/96: 146, SFS 1996:534.
12
Prop. 1992/93:159, s. 64.