29 / 94
Kunskapsläget
27
vårdsökarbeteende, exempelvis yrke, socioekonomiska faktorer
och ålder. I en brittisk studie av Tedstone
m.fl. (2010) undersöktes
vilka sociodemografiska faktorer och ohälsofaktorer som kan förut-
säga om kvinnor och män med psykisk ohälsa söker vård hos en
allmänläkare. Studien fann att sociala begränsningar på grund av
psykiska symtom samt tillgången till fri sjukvård påverkade kvinnors
vårdsökarbeteende. För män var mönstret annorlunda. För dem på-
verkade både sociodemografiska och psykologiska faktorer vård-
sökarbeteendet. De faktorer som enligt studien påverkade männen
var att de tyckte det var genant att söka vård, begränsningar i fysisk
aktivitet, civilstånd, arbetsmarknadsstatus, tillgången till fri sjukvård,
bostadsortens storlek samt utbildningsnivå.
Henderson
m.fl. (2013a) har utifrån beskrivande studier och epide-
miologiska undersökningar funnit fyra huvudfaktorer som kan öka
risken för att en person undviker eller dröjer med att söka vård eller
avbryter en vårdkontakt och behandling för psykiska besvär. Dessa
faktorer är:
–
bristande kunskap om i vilken utsträckning det är möjligt
att behandla psykiska sjukdomar
–
okunskap om var de kan vända sig för bedömning och
eventuell behandling
–
fördomar mot människor som har en psykisk sjukdom
eller psykisk ohälsa
–
förväntning om diskriminering av människor som har
fått en psykiatrisk diagnos.
En nyligen publicerad kanadensisk studie av Thompson
m.fl. (2016)
fann att yngre män är mer benägna att söka vård inom primärvården
än äldre män. Det kan, enligt forskarna, tyda på att vårdsökar-
beteendet håller på att förändras bland yngre män. Studien visade
också att förtroende för läkaren och om det fanns en kronisk sjukdom
var betydelsefulla faktorer för att förklara vårdsökarbeteende vid
psykisk ohälsa, bland både kvinnor och män. Andra studier, till ex-
empel av Brom
m.fl. (2014) och Brabers
m.fl. (under tryckning), har
visat att kvinnor, yngre personer och högutbildade i högre grad vill
vara involverade i frågor som rör den egna hälsan och medicinska
beslut än män, äldre personer och lågutbildade.