Rapport 2016:13

Kunskapsläget

Inom ramen för en överenskommelse mellan staten och SKL (2015a)

har ett arbete påbörjats för att stärka landstingens och regionernas

jämställdhetsarbete med fokus på män, pojkar och maskulinitets-

normer. I satsningen ingår bland annat att öka medvetenheten och

omsorgen om den egna och andras hälsa bland män och pojkar.

Till sist bör det tilläggas att det sannolikt finns stora skillnader inom

både gruppen män och gruppen kvinnor i vårdsökarbeteende. En del

kvinnor och män är sannolikt mer benägna att söka vård för hälsopro-

blem, medan andra tenderar att ignorera symtom på ohälsa och i det

längsta undviker att söka vård. En europeisk studie av Alonso

(2004) visade att av personer med psykiska besvär, sökte 26 procent

vård under en 12-månadersperiod. En annan studie av Mannion

(2013) visade att av personer med ländryggsbesvär, hade 28 procent

sökt vård.

Det finns betydande kunskapsluckor när det gäller variationer i hälsa

och vårdsökarbeteende inom olika grupper, till exempel avseende

socioekonomiskt status, sexuell identitet och födelseland. Det saknas

också kunskap om huruvida det har skett förändringar av hälsa och

vårdsökarbeteende över tid i Sverige, till exempel om detta har för-

ändrats mellan olika generationer och om det har påverkat sanno-

likheten för sjukfrånvaro.

2.3

Självskattad hälsa, mortalitet och

sjukfrånvaro

Självskattad hälsa används bland annat i nationella kartläggningar

för att beskriva det allmänna hälsotillståndet i befolkningen. Under

åtminstone det senaste decenniet har det varit en större andel män än

kvinnor i Sverige som anger att de har en bra hälsa.

Det är också

välkänt att det finns ett samband mellan självrapporterad hälsa och

mortalitet, men även med sjukskrivning.

Avdic och Johansson (under tryckning) menar att det finns ett starkt

stöd för att självskattad hälsa har ett samband med mortalitet. Enligt

forskarna har den självskattade hälsan ett eget förklaringsvärde i

relation till mortalitet även när man väger in andra hälsomått som

sjukvårdsbesök eller diagnostiserade sjukdomar. Diagnosspecifika

Folkhälsomyndigheten (2016), s. 11–12.