Rapport 2016:13

Kunskapsläget

Inom maskulinitetsforskningen undersöks bland annat varför män

som grupp tenderar att vara mindre benägna att söka vård. Courtenay

(2000) menar att mäns mindre benägenhet att söka vård är ett uttryck

för en idealiserad maskulin norm – att förneka smärta eller under-

trycka psykiska symtom kan vara ett sätt att demonstrera maskulin-

itet. Enligt Möller-Leimkühler (2002) kan mäns lägre benägenhet att

söka vård inte förklaras av bättre hälsa, utan av att mäns uppfattning

om vårdbehov inte stämmer överens med deras vårdsökarbeteende.

Den förklaringsmodell till denna skillnad som är vanlig i litteraturen

baseras på maskulinitetsteorier. Enligt förklaringsmodellen kan den

traditionella maskulina rollen, som betonar självtillit, emotionell kon-

troll och egenmakt, bidra till att män inte söker vård alls eller söker

vård i ett senare skede av sjukdomen än kvinnor

Enligt Avdic och Johansson (2013) har kvinnor i högre grad än män

ett förebyggande beteende. I en studie av kvinnors och mäns sjuk-

skrivningsbeteende i samband med sjukhusinläggning visar forskarna

att kvinnors relativa sjukfrånvaro ökar i jämförelse med mäns efter en

inläggning. Detta sker oavsett diagnos för inläggning. Innebörden är

att den högre sjukfrånvaron bland kvinnor inte kan förklaras av att de

har sämre hälsa i samband med inläggningen. En del av denna köns-

skillnad förklaras av skillnader mellan kvinnor med och kvinnor utan

barn, vilket enligt författarna kan tyda att det faktum att kvinnor tar

större ansvar för hushållet gör att de är mer benägna att agera före-

byggande när det gäller hälsan. Resultatet tyder på skillnader i hälso-

beteenden mellan kvinnor och män, och att dessa skillnader till viss

del kan förklaras av en social kontext.

Galdas

. (2005) har också visat att män som grupp framför allt

söker vård för fysiska problem och när dessa problem är så allvarliga

att de anser att problemen gör det motiverat med ett vårdbesök. I en

studie av ten Have

. (2013) diskuterades dessutom om kvinnor

har en bättre förmåga än män att uppfatta vaga symtom, till exempel

stress och psykisk ohälsa, och därmed söker vård i ett tidigare skede

av sjukdom. Men det finns bara ett begränsat stöd i forskningen för

att det finns könsskillnader i förmågan att uppfatta vaga symtom.

Forskningslitteraturen har betonat att det sannolikt finns flera fak-

torer, förutom kön och genusrelaterade faktorer, som kan påverka

Se till exempel Courtenay (2000), Davies

. (2000), Möller-Leimkühler (2002), Addis och

Mahalik (2003).