Table of Contents Table of Contents
Previous Page  30 / 66 Next Page
Basic version Information
Show Menu
Previous Page 30 / 66 Next Page
Page Background

30

innan reformen infördes samt kontrollera för startdatum för sjukskriv-

ningen, går det att studera förändringar av pågående sjukskrivningar i

samband med reformen genom så kallad överlevnadsanalys. På så sätt

undersöks om det faktum att sjukskrivningen passerade den 1 januari

2005 påverkade sjukskrivningens varaktighet och avslutsorsak.

För att ta hänsyn till att det kan finnas säsongsmönster i avslutsrisk

vid ett årsskifte, tas sjukskrivningar som startade upp till tre år före

reformen med i analysen.

12

Det betyder i praktiken att skattningen

relaterar avslutsrisken av att sjukskrivningen passerar årsskiftet

2004/2005 till den avslutsrisk som potentiellt uppstår av att sjuk-

skrivningen passerar tidigare årsskiften.

13

Modellantagandet som analysen bygger på är att avslutsrisken av att

passera reformtidpunkten skulle ha varit liknande som vid tidigare

årsskiften, i frånvaro av reformen. Detta är ett antagande som inte

går att testa i formell mening. Däremot går det till viss del att under-

söka om antagandet verkar rimligt genom att studera förändringar i

avslutsrisken vid tidigare årsskiften, det vill säga före årsskiftet

2004/2005 (reformtidpunkten). Av detta går det dock inte att entydigt

sluta sig till om modellantagandet verkar rimligt eftersom perioden

före reformen präglas av tydliga politikförändringar som potentiellt

också kan ha påverkat varaktigheten i sjukpenning. Trots dessa till-

kortakommanden kan dock en sådan analys ge en indikation på i

vilken utsträckning den grundläggande modellen faktiskt fångar

förändringar till följd av reformen.

Sjukskrivning definieras här som den period då individen får ersätt-

ning i form av sjukpenning från Försäkringskassan. Genomgående

delas analyserna upp på om sjukskrivningen har startat med sjuk-

penning på hel- eller deltid. Vidare studeras bara sjukfrånvaro-

episoder som är längre än tre veckor för att på så sätt undvika att den

förändrade sjuklöneperioden påverkar resultaten.

12

Begreppet

avslutsrisk

används här eftersom det är etablerat språkbruk inom denna typ av

analys.

13

Se bilaga B för en närmare beskrivning av metoden.