38
individ en överavkastning om
!
!
>0 och en underavkastning om
!
!
<0.
Vidare är risken (
!
!
) i förväntan lika med 1. Om
!
!
>1 (respektive
!
!
<1) innebär det att individ
i
:s risk är högre (respektive lägre) än
marknadsportföljen. I vårt fall definieras marknadsportföljen som
premiepensionssystemets genomsnittliga avkastning av möjliga
placeringar inom premiepensionssystemet (se avsnitt 4.2). Innebörden
av detta är att avkastningen på individens fondinnehav svänger mer
än marknadsportföljen om
!
!
>1 och att avkastningen svänger mindre
om
!
!
<1. En risk på 1,1 betyder att avkastningen i fondportföljen i
genomsnitt svänger 10 procent mer än marknadsportföljen. En risk på
0,9 betyder att avkastningen i fondportföljen svänger 10 procent
mindre än marknadsportföljen.
I tabell 3 visas fördelningarna för överavkastning (
!
!
) och risk (
!
!
)
dels för hela populationen, dels för gruppen av individer som har en
egenvald portfölj. Som förväntat är genomsnitten för överavkastning
och risk 0 och 1 för hela populationen (till vänster i tabellen). Det
finns en stor spridning i de två måtten kring dessa värden. Exempel-
vis har de 10 procent med högst överavkastning minst 0,17 procents
överavkastning per månad, medan de 10 procent med lägst över-
avkastning har högst –0,27 procents överavkastning per månad.
20
Det
finns också en stor spridning i risk.
Gruppen med egenvald portfölj (till höger i tabellen), vilken inklude-
rar sparare med externa förvaltare, är överavkastningen något lägre än
för populationen som helhet, sett till genomsnitt och median. Sprid-
ningen i överavkastning är något större än i hela kollektivet. Sett till
medianvärdet är risken något högre i denna grupp jämfört med hela
kollektivet. Även spridningen i riskmåttet är något högre.
21
20
En överavkastning på 0,1 procent per månad betyder cirka 870 kronor per år i överavkastning
vid en genomsnittlig premiepensionsförmögenhet år 2010, vilken var 72 000 kronor (se
Pensionsmyndigheten, 2010, s. 5).
21
Även genomsittliga skillnader i överavkastning (
!
!
) och risk (
!
!
) mellan olika demografiska
grupper har undersöks. Resultaten från dessa skattningar presenteras inte, eftersom skill-
naderna är små och därmed inte ekonomiskt signifikanta. Exempelvis har män i genomsnitt
en något högre överavkastning och högre risk än kvinnor. Skattningen tyder på att män har
0,26 procentenheter högre överavkastning per år, vilket motsvarar ungefär 190 kronor per år
(utvärderat vid en premiepensionsförmögenhet på 72 000 kronor, se Pensionsmyndigheten,
2010, s. 5). Vidare visar skattningarna på en något lägre överavkastning för 60-talister och
70-talister, medan 80-talister och 40-talister har en högre överavkastning, allihop i jämförelse
med 50-talister. Skattningarna visar vidare en minskande risk med ökande ålder. När det
gäller utbildning visar skattningarna att lågutbildade har en något lägre överavkastning än
högutbildade. Även risken ökar med utbildningsnivå.
