ISF 2012-16 - page 37

37
6
Effekten på avkastningen
I detta kapitel analyseras frågeställningen om det lönar sig att anlita
ett externt förvaltningsföretag för premiepensionsspararen. Innan
frågan kan analyseras redovisas först mått på överavkastning och risk
(i avsnitt 6.1). Här visas också att benägenheten att anlita en extern
förvaltare hör samman med hur väl sparare på egen hand har lyckats
med sina fondval. I avsnitt 6.2 studeras frågan om det lönar sig att
anlita ett externt förvaltningsföretag för premiepensionsspararen, för
den delgrupp som övergår till en extern förvaltare. I avsnitt 6.3
analyseras de externa förvaltarnas aktivitet närmare.
6.1
Individers risk och överavkastning i
premiepensionen
6.1.1
Överavkastning och risk
Med de data som har redovisats ovan om spararens månadsavkastning
och om marknadsavkastningen, kan mått på överavkastning (
!
) och
risk (
!
) estimeras med en så kallad
CAPM-
specifikation.
19
Denna
modell kan i princip användas för att skatta dessa två mått separat för
varje enskild sparare i premiepensionen. För att markera att måtten
för överavkastning och risk gäller en viss individ
i
skrivs
!
!
respektive
!
!
, där subindex ”i” står för individ.
På det sätt som modellen är specificerad är den förväntade
överavkastningen (
!
!
) lika med 0. För en given risk (
!
!
)
har en
19
CAPM står för
Capital Asset Pricing Model
och används som ett standardramverk inom
finansiell ekonomi för att följa upp olika tillgångsportföljer. Modellen är en enkel linjär
regression där den beroende variabeln är spararens månadsavkastning minus riskfri ränta och
den förklarande variabeln är marknadsavkastningen minus riskfri ränta. Interceptet är ett mått
på överavkastning och lutningskoefficienten ett mått på risk. Se Angelov m.fl. (2012) för
detaljer.
I...,27,28,29,30,31,32,33,34,35,36 38,39,40,41,42,43,44,45,46,47,...60
Powered by FlippingBook