67 / 120
67
Figur 20 visar hur fördelningen mellan beslutsutfallen har sett ut
under perioden.
Figur 20.
Andel med respektive beslut per år
Källa:
ISF:s aktgranskning.
Under hela perioden är ökning av tid det vanligaste beslutet i de
granskade ärendena. I genomsnitt fick drygt 70 procent en ökning,
vilket var vanligast 2008 då andelen var 15 procent. Andelen som
fick minskad tid var störst, cirka 27 procent, 2011. I genomsnitt
under perioden utgjorde minskningarna 12 procent av besluten. An-
delen som fick beslut om oförändrad tid var störst 2005 då den var
31 procent. I genomsnitt fick 17 procent ett beslut om oförändrad tid
under hela perioden.
ISF har även granskat hur Försäkringskassan har bedrivit utredningen
för att se om det kan förklara utfallet av beslutet (ökning, minskning
oförändrat). Det kan konstateras att den vanligaste utredningsformen
under perioden var ett personligt möte vid en omprövning, vilket
skedde i cirka 60 procent av de granskade ärendena. Det finns dock
inga tydliga mönster mellan utredningsformen och utfallet.
Tabell 6 delar upp de grundläggande behoven utifrån bedömningen
av olika hjälpbehov, fördelat på år för beslut om fortsatt assistans-
ersättning.
0%
20%
40%
60%
80%
100%
2002
2005
2008
2011
2013
Minskad tid Oförändrad Ökning