17
1,6 procent som gjorde ett aktivt val (Pensionsmyndigheten, 2010).
2
Detta tyder på att det kan vara svårt att göra välgrundade fondval
utifrån de drygt 800 fonder som finns i systemet och att informa-
tionen om pensionen, speciellt olika fonders utveckling, avgifter och
egenskaper i övrigt, sannolikt är svår att förstå och överblicka.
Forskningen på området pekar bland annat på att ett stort antal
valalternativ snarare passiviserar än motiverar individen till att välja,
samt att individerna inte nödvändigtvis föredrar att få välja sin egen
placeringsstrategi (se referenser i Palme och Sundén 2004). Samtidigt
är de allra flesta förstagångsväljare unga och har relativt lite medel i
premiepensionen att placera, vilket kan vara en annan förklaring.
Den låga aktiviteten bland stora grupper av sparare kan tyda på att en
stor del pensionssparare är finansiellt okunniga (inom forskningen
förekommer beteckningen
financial illiteracy
). Lusardi och Mitchell
(2009) finner att hälften av äldre pensionssparare i USA var relativt
okunniga om pensionen och saknar förmåga att förstå nödvändig
information kring beslutet om pensionssparandet. Om välgrundande
finansiella val är svåra och tidskrävande att göra, samtidigt som de
upplevs som nödvändiga för den framtida pensionen, kan det vara
rationellt för pensionsspararen att mot en avgift överlåta ansvaret för
dessa val till ett externt förvaltningsföretag.
I denna undersökning undersöks dels om det har varit lönsamt att
anlita externa förvaltningsföretag för dem som har köpt dessa tjänster,
dels hur väl de externa förvaltningsföretagen lyckas i att generera
överavkastning jämfört med personer som själva byter fonder aktivt
inom premiepensionssystemet. Med överavkastning menas den
avkastning som återstår när avkastningen som betingas av risken i
fondportföljen har räknats bort. Dessutom studeras vilka grupper av
sparare som anlitar externa förvaltningsföretag och vilka som inte gör
det.
3
För att det ska bli lönsamt för en pensionssparare att anlita en
förvaltningstjänst krävs det att förvaltningsföretaget lyckas välja
fonder som genererar en överavkastning jämfört med vad spararen
2
Låg aktivitet bland pensionsspararna rapporteras också i ett antal undersökningar för det
amerikanska tilläggspensionssystemet 401(k), vilket omfattar ungefär hälften av alla anställda
i USA. Precis som i premiepensionssystemet kan spararna i 401(k) investera i till exempel
fonder, men aktiviteten har varit låg och ett stort antal individer har sina pensionsmedel
placerade i icke-valsfonden (se till exempel Agnew m.fl., 2003, Benatgi m.fl., 2007, och
Madrian och Shea, 2001).
3
Se Angelov m.fl. (2012) för en detaljerad redovisning av såväl de data som ekonometriska
modeller som används i rapporten. I Angelov m.fl. (2012) redovisas även alternativa
skattningar och känslighetsanalyser.
