19
2
Tidigare forskning
Dahlquist m.fl. (2011) har undersökt fondportföljernas avkastning
och risk i premiepensionen och funnit att högre fondbytesaktivitet
hänger samman med högre avkastning vid en given risknivå.
Dahlquist m.fl. har även konstaterat att det uppstår negativa externa
effekter för andra sparare till följd av massbyten. Det innebär att
sparare, som inte deltar i ett massbyte men har ett innehav i en fond
med stor fondrörelse, drabbas av en kursförändring i sin premie-
pensionsportfölj.
Fondvalet till premiepensionssystemet för år 2000 analyseras av
Engström och Westerberg (2003). De koncentrerar sig på karaktä-
ristiska för dem som gjort ett aktivt val. Deras undersökning visar
bland annat att erfarenhet av finansmarknader var viktig och att
kvinnor, gifta och utlandsfödda var mindre aktiva än män, ogifta och
svenskfödda. Undersökningen ger också stöd för hypotesen om att
komplexa beslut förhalas. Palme m.fl. (2007) och Säve-Söderbergh
(2012) analyserar förklaringsfaktorer till den risk som är förenad med
att pensionsspararen håller en egenvald fondportfölj i premie-
pensionssystemet. Huvudresultaten är att utbildnings- och inkomst-
nivå är betydelsefull, att risken är högst för låg- och höginkomst-
tagare och lägst för medelinkomsttagare, att gifta par samordnar sina
risker och att gifta kvinnor var mer riskbenägna än ogifta kvinnor.
Cronqvist och Thaler (2004) diskuterar ingående valet till premie-
pensionssystemet och belyser bland annat fenomenet med att
komplexiteten i val av till exempel fonder minskar antalet val som
pensionsspararen gör. Cronqvist och Thaler menar att många har en
finansiell tröghet och en benägenhet att förhala svåra och komplice-
rade ekonomiska beslut. De menar att detta är några av anledningarna
till att en relativt stor andel av pensionsspararna hamnar i det
erbjudna förvalsalternativet. I premiepensionssystemet kan det stora
antalet alternativ framstå som övermäktigt för de flesta. Det är alltså
