20
inte självklart att fler valmöjligheter är bättre, eftersom pensions-
spararna kan bli mer osäkra på ”det rätta valet” ju större antalet
alternativ är (se referenser i Palme och Sundén, 2004).
4
En grundlig beskrivning av omfattning, utveckling och fördelning av
pensionsspararnas avkastning, fondval, fondbyte med mera har gjorts
i Premiepensionsmyndigheten (2009a). I Premiepensionsmyndigheten
(2009b) diskuteras bland annat ett antal problemställningar beträf-
fande utvecklingen för pensionsspararna i premiepensionssystemet.
Forskning kring
financial literacy
har visat att bristande finansiell
förmåga är vanligt förkommande i ett antal utvecklade länder och att
det finns stora skillnader mellan olika grupper i befolkningen (se
referenser i Almenberg och Finocchiaro 2011). Personer med dessa
brister tycks spara mindre, planera mindre inför ålderdomen, betala
högre avgifter för finansiella transaktioner och även oftare få svårig-
heter med att hantera bolån. (För en beskrivning av ytterligare
undersökningar, se ISF, 2012.)
Föreliggande undersökning fyller igen flera kunskapsluckor kring
premiepensionsvalen och finansiella val, såsom valet att anlita en
extern förvaltare. För det första tas hänsyn till den selektions-
problematik som består i att det inte är slumpmässigt vem som väljer
en extern förvaltare för sitt innehav (mer om detta i avsnitt 6.2). För
det andra kan denna undersökning söka efter sambanden mellan
finansiella val och aktivitet och bakomliggande individuella
karaktäristika, eftersom koppling görs mellan premiepensions-
spararens portföljval och andra registerdata, till exempel
utbildningsnivå, typ av försörjningskälla, inkomst, förmögenhet.
4
För en bred redogörelse för litteraturen kring finansiell psykologi (på engelska
behavioral
finance
) och för en diskussion om marknaden för finansiella tjänster och ickevalsalternativ i
pensionsval, se Andersson och Korling (2012).
