43
Individer bosatta i mellanbygd och tätbygd hade 2003 mer än dubbelt så
hög risk att beviljas enbart garantiersättning som en individ bosatt i
Stockholmsområdet. Till 2009 hade dessa skillnader i det närmaste för-
svunnit, vilket är en allmän trend för samtliga regioner.
Resultatet om minskade regionala skillnader stämmer väl överens med
slutsatserna från en tidigare ISF-rapport, där bland annat de regionala
skillnaderna bland nybeviljanden av sjuk- och aktivitetsersättning i
åldrarna 20-64 år studerades
För inkomst-
relaterad aktivitetsersättning är detta inte lika tydligt, men tendensen är
densamma (se bilaga 3).
Vidare har de regionala skillnaderna i andelen avslag på ansökningar om
aktivitetsersättning minskat. År 2008 låg andelen avslag enligt Försäk-
ringskassans statistik i Jönköpings och Värmlands län på 4 respektive 38
procent, det vill säga en skillnad på hela 34 procentenheter mellan länen
med lägst respektive högst avslagsfrekvens. Till 2009 hade denna skill-
nad minskat till 17 procentenheter (15 respektive 32 procent för samma
län)
I den rapporten drogs slutsatsen att regio-
nala skillnader ökade i samband med stora regelförändringar, och att
dessa därmed på kort sikt påverkar likformigheten i tillämpningen nega-
tivt. En tolkning som görs är att det kan vara en signal om att viss osäker-
het föreligger om hur reglerna ska tillämpas. I figur 12 utgör 2003 ett
exempel på detta för unga med aktivitetsersättning. Emellertid återfinns i
figuren ingen motsvarande ökning av de regionala variationerna till följd
av de förändringar av reglerna för sjuk- och aktivitetsersättning som in-
fördes 2008. Detta kan sannolikt förklaras av att förändringarna inom
aktivitetsersättningen inte var lika omfattande som de som gjordes inom
sjukersättningen.
När det slutligen kommer till betydelsen av erfarenhet av sjukskrivning
och arbetslöshet, kan det konstateras att tidigare sjukpenningdagar som
väntat är den faktor som har störst betydelse för sannolikheten att be-
viljas inkomstrelaterad aktivitetsersättning
En möjlig förklaring till dessa minskade regionala skillnader i av-
slagsfrekvensen kan vara den omorganisation som Försäkringskassan
genomgått, då de tidigare 21 försäkringskassorna blev en myndighet
2005. Sedan dess har gemensamma handläggningsprocesser, så kallade
Ensa-processer, tagits fram, och 2008 var ett nytt kontorsnät på plats. Ett
av syftena med dessa förändringar har varit att öka likabehandlingen i
försäkringen över landet. Om det finns något orsakssamband mellan
omorganisationen och de minskade regionala skillnaderna i beviljandet
av garantiersättning går dock inte att fastställa utifrån denna analys.
Denna sannolikhet ökar
