38
Merparten av unga med inkomstrelaterad ersättning som inte har någon
nära erfarenhet av varken sjukskrivning eller arbetslöshet hade ett arbete
innan. Detsamma gäller också vissa av dem som beviljas garantiersätt-
ning. Att de inte fått någon inkomstrelaterad ersättning beror på att in-
komster från de närmast föregående 1-2 åren inte ingår i det inkomst-
underlag som ligger till grund för ersättning.
5.2
Analys av riskfaktorer för att motta
aktivitetsersättning
I detta avsnitt presenteras resultatet av statistiska analyser som genom-
förts för att studera risken för unga att beviljas aktivitetsersättning.
Av denna anledning analyseras dessa båda grupper separat. I analysen
studeras så kallade
oddskvoter
, som anger sannolikheten att beviljas
aktivitetsersättning för en viss grupp av individer jämfört med en vald
referensgrupp. En oddskvot på 2 innebär en dubbelt så hög sannolikhet
och en oddskvot på 0,5 innebär en hälften så stor sannolikhet att beviljas
aktivitetsersättning jämfört med referensgruppen, det vill säga den valda
jämförelsegruppen.
I tabell 2 redovisas sannolikheten att ha beviljats aktivitetsersättning
2008, vilket var året under den studerade perioden som antalet bevilj-
anden var som högst (se figur 9). I bilaga 3 ges en fullständig presenta-
tion över resultatet för åren 2001-2009. I den första kolumnen i tabellen
presenteras antalet nya individer med aktivitetsersättning per 1 000 i be-
folkningen (promille). Oddskvot A i nästa kolumn översätter denna andel
till ett slags relativ risk, där de grupper som valts som referensgrupp har
värdet 1. Exempelvis har kvinnor och män 1,4 respektive 0,8 påbörjade
perioder med inkomstrelaterad aktivitetsersättning per 1 000 i befolk-
ningen. Kvinnor har därmed cirka 64 procent fler påbörjade perioder i
befolkningen, vilket också framgår av oddskvoten på 1,64 för kvinnor.
I analysen separeras mellan de som mottar enbart
garantiersättning respektive inkomstrelaterad ersättning.
Att kvinnor beviljas inkomstrelaterad aktivitetsersättning i högre grad än
män skulle dock delvis kunna förklaras av det faktum att kvinnor i högre
grad är sjukskrivna än män och därmed på förhand har en högre sannolik-
het att få inkomstrelaterad aktivitetsersättning. I oddskvot B har hänsyn
tagits till ett antal identifierbara faktorer, däribland erfarenhet av sjuk-
skrivning, så att kvinnor och män i högre utsträckning blir jämförbara
Oddskvoten för kvinnor minskar då till 1,15. Denna skillnad är dock inte
statistiskt säkerställd, vilket innebär att modellen inte ger något stöd för
att det skulle finnas oförklarade skillnader mellan könen i sannolikheten
