41
Flera tidigare studier visar att låg utbildningsnivå och låg ålder ökar
sannolikheten att beviljas aktivitetsersättning
Var fyrtionde 19-åring beviljades aktivitetsersättning på enbart garanti-
nivå 2008. De allra flesta av dessa har som tidigare påpekats beviljats
aktivitetsersättning vid förlängd skolgång. Även vid hänsyn tagen till
bakomliggande faktorer har de mångdubbelt högre sannolikhet att få
garantiersättning, men lägre sannolikhet att få inkomstrelaterad ersättning
i jämförelse med individer 20-24 år. För individer 25-29 år råder det mot-
satta förhållandet att risken är högre att beviljas inkomstrelaterad aktivi-
tetsersättning än för individer 20-24 år. Detta går också i linje med vad
som konstaterades i avsnitt 5.1, men kompletterar tidigare studier, där
inkomstrelaterad ersättning inte studerats särskilt. Dessa funna samband
hänger samman med skillnader i arbetsmarknadsanknytning mellan
studerade åldersgrupper.
Detta resultat återfinns
även här. Lågutbildade har framför allt en betydligt högre risk att beviljas
garantiersättning, men det gäller även i viss mån för inkomstrelaterad
aktivitetsersättning. Att garantiersättning utmärker sig i det här avseendet
2008 är inte så förvånande med tanke på att många beviljas aktivitets-
ersättning för att kunna slutföra sin grund- eller gymnasieutbildning och
därmed är lågutbildade vid beviljandet. Dessa skillnader är också större
2008 än vad de var före 2003, då denna möjlighet inte fanns. Även då
aktivitetsersättning endast kunde beviljas för nedsatt arbetsförmåga var
skillnaderna stora. Det torde hänga samman med att funktionsnedsättning
och ohälsa ökar sannolikheten för låg utbildning.
Av tabell 2 framgår också att utrikesfödda har lägre risk att beviljas en-
bart garantiersättning än inrikesfödda, men att det inte finns någon mot-
svarande skillnad för inkomstrelaterad aktivitetsersättning. Utrikesfödda
är i lägre grad än inrikesfödda sjukpenningförsäkrade.
Vissa skillnader i sannolikheten att så småningom motta inkomstrelaterad
aktivitetsersättning kan också konstateras mellan olika branscher. Fram-
för allt är det relativt fler förvärvsarbetande inom hälso- och sjukvården
än inom andra branscher som får inkomstrelaterad aktivitetsersättning.
Dessa signifikanta skillnader för 2008 kvarstår dock inte när hänsyn tas
till bakomliggande faktorer.
Exempelvis var
endast 56 procent av alla kvinnor 19-64 år födda i Mellanöstern och
Nordafrika sjukpenningförsäkrade 2009, att jämföra med 89 procent för
inrikesfödda kvinnor i motsvarande ålder. Bland dem som bedöms vara
sjukpenningförsäkrade finns det alltså ingen fastställd skillnad i risken att
beviljas inkomstrelaterad aktivitetsersättning mellan inrikes- och utrikes-
födda.
Individer som inte var förvärvsarbetande
