52
Tabell 4.
Analys av riskfaktorer för att uppbära aktivitetsersättning
under lång tid. Ärenden påbörjade 1995, 2001, och 2004
1995
2001
2004
Man
1.00
1.00
1.00
Kvinna
0.92
0.82***
0.83***
- 19 år
1.00
1.00
1.00
20-24 år
1.56***
1.15
0.63***
25-29 år
1.55***
0.74**
0.55***
Inrikes född
1.00
1.00
1.00
Utrikes född
0.61***
0.84
0.91
Garantiersättning
1.00
1.00
1.00
Inkomstrelaterad ersättning
0.64***
1.23*
1.25***
<=Grundskola
1.00
1.00
1.00
>=Gymnasium
1.25**
1.29**
1.08
Boende utanför storstad
1.00
1.00
1.00
Boende i storstad
1.17*
1.40***
1.05
Anm: ***, ** och * anger signifikans på 1-, 5- respektive 10-procentsnivån. Grupp med siffran
”1” utgör referensgrupp. Cox´ regressionsmodell har använts i skattningarna. I den skattas sannolik-
heten att avbryta en ersättningsperiod vid en viss tidpunkt, givet att den pågått fram till dess. I modellen
har endast inkluderats faktorer som kan analyseras samtliga startår. Av den anledningen har ersättning
för förlängd skolgång inte kunnat analyseras separat. Inte heller diagnos har kunnat inkluderas.
6.3
Ökad anknytning till arbetsmarknaden bland
dem som lämnar en period med aktivitets-
ersättning
Trenden sedan 2003 är att perioderna med aktivitetsersättning blir allt
kortare. En intressant fråga är vilka aktiviteter och inkomstkällor personer
lämnar aktivitetsersättning för. Nedan studeras hur många som hittar sin
väg ut i arbetslivet, antingen som anställda eller som inskrivna som
arbetssökande vid Arbetsförmedlingen. Att göra en komplett kartläggning
av sysselsättning och försörjningskällor hos ungdomar är inte möjligt,
eftersom många ännu inte kvalificerat sig för ersättning från de allmänna
försäkringarna och därmed inte låter sig följas i offentliga register.
I tabell 5 redovisas hur stor andel av dem som efter olika lång tid har
avslutat en period med aktivitetsersättning, och som inom ett år har en
anställning alternativt är inskriven som arbetssökande vid Arbetsförmed-
lingen.
Bland anställda inkluderas även de som har ett subventionerat
