17 / 88
17
Det gäller dock endast upp till en viss inkomstnivå, eftersom det finns
ett tak i ersättningen.
6
År 2015 uppgick taket i sjukförsäkringen till
strax över 27 800 kronor per månad. För inkomster över denna nivå
lämnar Försäkringskassan ingen ersättning. Hur stor del av inkomst-
förlusten som täcks av den offentliga sjukförsäkringen beror därför
inte enbart på den nominella ersättningsnivån utan även på nivån på
taket i sjukförsäkringen.
Den faktiska ersättningsnivån i den offentliga sjukförsäkringen har
minskat över tid. Det beror dels på att beslut har fattats om sänkta
nominella ersättningsnivåer, dels på att taket i sjukförsäkringen inte
har utvecklats i samma takt som lönerna. Taket i sjukförsäkringen
räknas årligen upp med prisbasbeloppet. Det innebär att taket i stort
sett följer prisutvecklingen i samhället. Om lönerna stiger snabbare
än inflationen, uppstår en realinkomstökning, vilket innebär att för-
värvsinkomsterna stiger i förhållande till taket i sjukförsäkringen.
Från 1970-talet till och med år 1990 var det endast en begränsad
realinkomstökning i Sverige, och taket i sjukförsäkringen låg på en
sådan nivå att endast ett fåtal hade inkomster över detta tak. Men
från början av 1990-talet har realinkomsterna ökat kraftigt, särskilt
för höginkomsttagare (Hedborg 2012; Riksförsäkringsverket 1999).
År 1992 hade 14 procent av männen och 2 procent av kvinnorna i
åldrarna 20–64 år en inkomst som översteg taket. År 2010 hade näs-
tan hälften av männen och en fjärdedel av kvinnorna i samma åldrar
en inkomst över taket (ISF 2014). Medianlönen var år 2013 27 300
kronor i månaden, det vill säga inte långt från gränsen för taket i
sjukförsäkringen.
7
Denna utveckling förväntas fortsätta.
Ovanstående innebär att den faktiska ersättningsnivån inte är densam-
ma som den nominella nivån för personer med inkomster över taket.
För allt fler täcker därför den offentliga sjukförsäkringen en allt min-
dre andel av inkomstbortfallet vid sjukdom. Detta innebär, att den
offentliga sjukförsäkringen håller på att omvandlas från en inkomst-
bortfallsförsäkring till en grundtrygghetsförsäkring för personer med
inkomster över taket (ISF 2014). Därför har de kollektivavtalade
sjukförsäkringarnas betydelse ökat över tid (se exempelvis Sjögren
Lindquist 2011 och förordet i Sjögren Lindquist och Wadensjö 2007).
6
25 kap. 5 § socialförsäkringsbalken.
7
Enligt SCB:s lönestrukturstatistik.