

23
faktorer, dels av den nominella ersättningsnivån (i procent av inkoms-
ten) dels av nivån på taket i försäkringen. Därutöver kan generosite-
ten variera i fråga om antalet karensdagar och gränserna för maximal
tid för ersättning (se exempelvis Ferrarini et al. 2012).
Om det offentliga systemet är generöst kan man förvänta sig en min-
dre efterfrågan på kollektivavtalade och helt privata lösningar och
tvärtom. Men vilka är då de största skillnaderna mellan en offentlig
och en privat försäkring?
2.2 Riskspridning och omfördelningUtmärkande för en offentlig sjukförsäkring är att alla betalar samma
relativa pris (en viss procent av inkomsten) för förmånen, oavsett den
egna risken för sjukdom. Det innebär att personer med högre risk att
drabbas av sjukdom betalar mindre i premier än vad de förväntas få
ut i ersättningar. För individer med låg risk gäller det motsatta. På så
sätt uppkommer det en omfördelning från individer med låg risk till
individer med hög risk. Det innebär sammantaget att det uppstår en
omfördelning från höginkomsttagare till låginkomsttagare på aggre-
gerad nivå. Omfördelningen beror på att risken för sjukskrivning inte
är jämnt fördelad i befolkningen utan varierar med exempelvis ålder,
kön och socioekonomisk grupptillhörighet, där kvinnor löper högre
risk än män, äldre högre risk än yngre och låginkomsttagare högre
risk än höginkomsttagare. En sådan solidarisk finansiering och risk-
spridning är möjlig inom offentliga försäkringar eftersom de är
obligatoriska (Edgerton et al. 2000; SOU 2006:86; Söderström och
Rikner 2003).
Privata sjukförsäkringar delar i stället in de försäkrade i olika risk-
grupper utifrån deras individuella risker för sjukdom. Om en privat
försäkringsgivare skulle använda sig av enhetliga premier, skulle den
bli utkonkurrerad av andra försäkringsgivare som anpassar priset till
risken. Privata försäkringar använder sig alltså av en riskdifferenti-
ering och det finns med andra ord ett samband mellan den premie
som individen betalar, dennes individuella risk för sjukdom och den
ersättning som betalas ut under perioder av sjukfrånvaro. Eftersom
låga risker belönas med låga premier kan en riskdifferentiering leda