5 / 30
5(30)
2
Syfte och tillvägagångssätt
Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur kunskapsläget ser ut
när det gäller arbetsmarknadsstatus och barnafödande i Sverige. Den över-
gripande frågan är hur benägenheten att få barn påverkas av individens
arbetsmarknadsanknytning, det vill säga om en person har en tillfällig
anställning eller tillsvidareanställning, är egenföretagare eller står utanför
arbetskraften. En närliggande fråga som kommer att beröras är hur indi-
vider med olika arbetsmarknadsstatus använder familjeförmånerna. Det
finns naturligtvis många faktorer som har betydelse för människors beslut
att skaffa barn och alla vill eller kan inte heller få barn. I denna rapport
riktas fokus mot faktorer som har med arbetsmarknaden att göra.
Materialet till översikten består av vetenskapliga tidskrifter och publikatio-
ner, svensk myndighetslitteratur såsom Statistiska Centralbyråns (SCB),
demografiska rapporter, rapporter från Riksförsäkringsverket (RFV), För-
säkringskassan, Statens offentliga utredningar (SOU) och Departements-
serien (Ds), men även rapporter från fackförbund och andra intresse-
organisationer. Efter systematiska litteratursökningar i ett flertal databaser
och kompletterande kontroll av referenslistor, har den litteratur som har
bedömts som relevant granskats och de viktigaste resultaten har samman-
ställts. Tidsmässigt har en avgränsning gjorts till studier som är publicerade
efter 1990. När födelsetalen på 1990-talet sjönk till rekordlåga nivåer var
intresset för barnafödande och under vilka förutsättningar människor vill
skaffa barn stort bland forskare, utredare och politiker. När barnafödandet
sedan ökade igen på 2000-talet, minskade snabbt uppmärksamheten och
antalet studier på området.