9(62)
1
Inledning
Inspektionen för socialförsäkringarna (ISF) gav i januari 2010 ett uppdrag
till Linköpings universitet att undersöka möjligheten att tillämpa modeller
för kontroll av skattefusk på bidragsfusk.
De aktuella modellerna för skattefusk bygger på att fuskaren gör ett ratio-
nellt val av storleken på fusket för att maximera sin nytta. Kontrollanten
optimerar sin kontrollstrategi för att minimera skatteförlusten.
Gary Becker publicerade 1968 en kriminologisk modell som utgår från att
brottslingar fattar rationella beslut angående brott baserat på nytta, risk för
upptäckt och sanktion samt kostnad för sanktionen. Denna modell har ut-
vecklats för studium av skattefusk av Allingham & Sandmo (1972),
Reinganum &Wilde (1986) och Erard & Feinstein (1994). Allingham &
Sandmo (A&S) studerade skattebetalarens optimala beteende vid fast känd
kontrollfrekvens och kvadratisk nyttofunktion. Reinganum & Wilde (R&W)
utvidgade till att studera även kontrollantens optimala beteende med en
kontrollfrekvens som varierar med deklarerad inkomst. I R&W-modellen är
kontrollkostnaden känd och nyttofunktionen linjär.
Erard & Feinstein (E&F) förändrade R&W-modellen till att optimera kontroll-
strategin vid givna kontrollresurser i stället för given kontrollkostnad. De
utvidgade även modellen till att omfatta två kategorier av skattebetalare,
en som uppträder som rationella fuskare enligt ovan samt en som alltid
deklarerar korrekt inkomst. Denna utvidgning innebär en avsevärd mate-
matisk komplikation.
Det bör framhållas att ingen av modellerna ovan studerar inverkan av oav-
siktliga fel. En översikt av analytiska modeller för skattekontroll finns i
Andreoni et al (1998).
I samtliga modeller ovan förutsätts att fuskaren gör en rationell analys och
optimering av sitt fusk, med hänsyn till kontrollfrekvensen i A&S-modellen
och till den avtagande kontrollfrekvensfunktionen i R&W- och E&F-modell-
erna. Det är givetvis orealistiskt att tro att majoriteten av fuskare beter sig
så rationellt, men det är fullt realistiskt att anta att fuskare påverkas av
vetskapen att fuskets storlek har inverkan på upptäcktsrisken. Studier
genomförda av Blumenthal et al (2001), Hasseldine et al (2007) och
Appelgren (2008) visar att information om kontrollstrategi har inverkan på
skattebetalarnas beteende.
Projektets syfte är att undersöka möjligheten att tillämpa ovannämnda
skattekontrollstrategier på bidragsfusk och oavsiktliga fel inom socialförsäk-
ringsområdet.
ISF har valt att utföra försöket på förmånen tillfällig föräldrapenning (TFP)
för vård av barn (VAB)) eftersom det där finns ett omfattande datamaterial
från en studie utförd 2005-2006 av Institutet för arbetsmarknadspolitisk
utvärdering (IFAU), se Engström et al (2006). TFP/VAB utbetalades år 2006
till ca 683 000 personer med totalt ca 3 900 mkr.
