7(62)
Studien visar att de använda modellerna fungerar vid kontroll av bidrags-
fusk. En kontrollperiod om två månader ger tekniskt något otillfredsställ-
ande resultat på grund av att uttagsfördelningen uppvisar kraftiga oregel-
bundenheter. Det är därför lämpligt att använda en något längre kontroll-
period.
Huvudresultaten kan sammanfattas i nedanstående två tabeller. Med total-
kostnad menas summan av kontrollkostnad (med hänsyn till den andel som
kontrolleras) och genomsnittlig kostnad för återstående fel och fusk efter
kontroll. Tabellerna illustrerar vad som angivits ovan, dvs. att totalkostnad-
en sjunker vid införande av en sanktionskostnad och stiger om en del av
felen är oavsiktliga.
Resultat m h t Försäkringskassans kontrollkostnad
Kontrollperiod
Två månader Två månader 8,5 månader 8,5 månader
Optimal
kontrolltäthet
Totalkostnad
per person
Optimal
kontrolltäthet
Totalkostnad
per person
Basfallet
86-85 %
55-68 kr
90-89 %
130-160 kr
Segmentering
86-81 %
54-67 kr
88-87 %
130-160 kr
Sanktionsfaktor
25 %
70-69 %
45-56 kr
72 %
105-130 kr
50 %
oavsiktliga fel
100 %
60-75 kr
100 %
140-175 kr
Vid två månaders kontrollperiod uppgår genomsnittlig totalkostnad per
person enligt ovan till 55-68 kr i basfallet om man enbart tar hänsyn till
FK:s kontrollkostnader. Årskostnaden per person blir sex gånger högre,
dvs. ca 330-410 kr. Ca 683 000 personer gjorde VAB-uttag under 2006.
Årskostnaden vid två månaders kontrollperiod skulle då uppgå till
225-280 mkr.
Vid den längre kontrollperioden uppgår totalkostnaden per person i bas-
fallet till 130-160 kr. Årskostnaden blir 12/8,5 gånger högre, dvs.
184-226 kr, och för hela riket 126-154 mkr. Kalkylen visar att det är klart
ekonomiskt med en längre kontrollperiod. Detta beror helt på en låg mar-
ginalkostnad för kontroll av ytterligare uttag vid telefonkontroll. Lämplig
längd på kontrollperioden styrs av möjligheten att erhålla tillförlitliga upp-
gifter vid telefonkontroll.
