6(62)
I studien används termen
kontrollfrekvens
då kontrollintensiteten är en
funktion av uttaget, medan termen
kontrolltäthet
används för andelen
kontrollerade personer inom ett segment.
Figuren ovan visar det typiska utseendet på en optimal kontrollfrekvens-
funktion, där inga kontroller görs av de lägsta uttagen medan alla mycket
stora uttag kontrolleras. Figuren visar även att optimal kontrollfrekvens är
högre för Högrisksegmentet.
De kontrollerade personernas beteende förutsätts som rationella fuskare
påverkas av eventuella sanktioner vid upptäckt. Inom skatteområdet finns
ett skattetillägg som är proportionellt mot den undanhållna inkomsten, men
inom socialförsäkringsområdet finns ännu inte motsvarande sanktion, så
kallad bidragsbot.
Studien behandlar i huvudsak ett s k basfall utan sanktion, men därtill
studeras även ett fall med en bidragsbot om 25 % av det felaktiga uttaget.
En sådan sanktion innebär en betydande förbättring av kontrollens
effektivitet.
Den använda E&F-modellen förutsätter att alla fel är avsiktliga, dvs. fusk. I
uppdraget från ISF ingick att försöka utvidga modellen till att omfatta även
oavsiktliga fel, eftersom Försäkringskassan uppskattar att ungefär hälften
av konstaterade fel i uppgiftslämnandet är oavsiktliga. Effekten av att en
del av felen är oavsiktliga är att kontrollen blir mindre effektiv, beroende på
att de som utför de oavsiktliga felen inte ändrar sitt beteende via informa-
tionen om den använda kontrollstrategin. Det förutsätts ju här att strategin
annonseras i förväg så att den rationelle fuskaren anpassar sig medan den
oavsiktlige felaren inte vet om att han gör fel och därför inte kan ändra sitt
beteende.
E&F-modellen har vidareutvecklats inom denna studie dels för att hantera
oavsiktliga fel, dels för att hantera sannolikhetsfördelningar för sant uttag
som är delvis kontinuerliga och delvis diskreta. Dessa utvidgningar är
matematiskt komplexa och resultaten bör betraktas som preliminära.
Optimering av kontrollinsatsen kan antingen göras då mängden av kontroll-
resurser är given eller då styckkostnaden för kontroll är känd. Resultat har
tagits fram för bägge dessa fall, men tonvikten är enligt uppdraget lagd på
det senare fallet. Försäkringskassan har uppgivit sin interna tidsåtgång och
kostnad för telefonkontroll, och med ledning därav uppskattas styckkost-
naden för telefonkontroller inom Försäkringskassan till 60-75 kr om man
kontrollerar en tvåmånadersperiod och 140-175 kr för en 8,5-månaders-
period. Att styckkostnaden inte är proportionell mot kontrollperiodens längd
beror på att den extra tidsåtgången för kontroll av ett ytterligare uttag vid
samma telefonkontroll är liten jämfört med tidsåtgången för kontroll av ett
uttag.
Ett fåtal intervjuer har genomförts med föräldrar, arbetsgivare, skola, för-
skola och fritidshem. Total kontrollkostnad för Försäkringskassan, skola/
förskola och arbetsgivare uppskattas med ledning av intervjuerna till
110-210 kr för två månader och 260-490 kr för 8,5 månader. Ingen kost-
nad uppstår för föräldrarna vid stickprovskontroller, däremot belastas för-
äldrarna i det nuvarande systemet med totalkontroll av skola/förskola via
blankett.
